Att moderna bilar blir allt mer krocksäkra är förstås bra, men det kan också innebära problem för räddningstjänsten när bilarna ska klippas upp efter olyckor. Nu görs en storsatsning för att räddningstjänsten ska lära sig mer om moderna bilkonstruktioner.

Inget kan göra en så djupt osugen på att köra bil som att studera en rejält krockad bil. När man ser vad krockkrafterna gör med en bil, hur krockbalkar och karossplåtar skrynklats ihop som ugnsfolie och vecklats runt och in i det som en gång var kupéutrymmet går det inte att undvika insikten om hur farligt det kan vara att köra bil.
Just de här bilarna som står på Botkyrka brandstations övningsområde har dock inte krockats på riktigt. De kommer från den närliggande bilskroten och har släppts från en kran för att simulera riktigt krockvåld. När bilarna släpps från hög höjd ner i marken blir resultatet mycket likt en bil som har krockats i 100-120 km/h och de kan användas som övningsobjekt av räddningstjänsten.

Brandförsvaret klipper upp krockad bil.

Foto: Glenn Lindberg

Södertörns brandförsvar gör just nu en satsning på att utbilda drygt 500 brandmän i Stockholms län i hur man bäst får ut en skadad person ur en krockad bil. Räddningstjänsten stöter ständigt på nya utmaningar i form av nya bilar med allt hårdare konstruktioner och ny teknik att ta hänsyn till. Brandmannen Tommy Carnebo utbildar sina kollegor och är en av de drivande krafterna i den nya utbildningssatsningen.

Tommy Carnebo arbetar som brandman men utbildar också sina kollegor.

Foto: Glenn Lindberg

Tommy Carnebo arbetar som brandman men utbildar också sina kollegor.

– Vi har tyvärr inte kunnat göra det här tidigare, främst av ekonomiska orsaker. Det är dyrt att få tag i bilar att öva på och det kan också vara svårt att hitta tid för brandmännen som främst behövs i skarp tjänstgöring. Nu har vi kunnat lösa det. Man kan säga att vi sponsras med bilarna av Skrotfrag som håller till nära oss. De levererar skrotbilarna hit och kommer också och hämtar delarna när vi är färdiga, säger Tommy Carnebo.

Biltillverkarna blir ständigt duktigare på att bygga bilar som står emot mer krockvåld, plåtarna får ny utformning som klarar högre krafter men det är framför allt ökad användning av höghållfast borstål som räddningstjänsten måste ta hänsyn till. Det är stor skillnad på att försöka såga eller klippa av en takstolpe med eller utan borstål i mitten. Att brandmännen på olycksplatsen har förkunskaper om hur bilen bäst klipps isär är viktigt för att arbetet ska kunna gå så snabbt som möjligt.
– Grundregeln är att patienten ska ligga på operationsbordet inom en timme efter att vi kommit till platsen. För att det ska vara möjligt får vårt arbete att få ut patienten ur bilen inte ta mer än en kvart, säger Tommy Carnebo.

Dörrarnas gångjärn är en av de hårdare detaljerna i en bil och kräver särskild teknik när de ska klippas upp.

Foto: Glenn Lindberg

Dörrarnas gångjärn är en av de hårdare detaljerna i en bil och kräver särskild teknik när de ska klippas upp.

Enligt Tommy Carnebo har bilindustrin i princip kommit så långt det är möjligt i fråga om krockskydd. Det finns ingen större vinning i att göra bilarna hårdare än vad de modernaste bilarna är i dag. Om det finns höghållfast stål i takstolpar, tröskellådor, torpedväggen och golvet så är det nog. Om bilarna blir hårdare än så kommer passagerarna ändå att skadas svårt av de höga g-krafterna vid en krock, trots att passagerarcellen inte trycks ihop.
Hur välkonstruerad en bil än är tycks räddningstjänsten alltid kunna bryta upp den. Med hydrauliska verktyg kan de klippa upp och pressa isär nästan alla bilar de stöter på. Arbetsordningen är oftast densamma – klipp bort dörrar och tak som är i vägen för att få ut patienten och om inte det hjälper sätter man in en stor hydraulisk kolv som i stort sett delar bilen i två delar.

Med en bändare placerad mellan baksätet och balken i instrumentbrädan bryts bilarna isär.

Foto: Glenn Lindberg

Med en bändare placerad mellan baksätet och balken i instrumentbrädan bryts bilarna isär.

På räddningsplatsen dukas verktygen upp. Hydraulverktyg som sax, spridare och bändare är viktigast.

Foto: Glenn Lindberg

På räddningsplatsen dukas verktygen upp. Hydraulverktyg som sax, spridare och bändare är viktigast.

Visa kommentarer
NUVARANDE Livräddandet försvåras när bilarna blir säkrare
NÄSTA Felix Rosenqvist kraschade i Schweiz