Prenumerera på Teknikens Värld

Tar elen slut när elbilarna blir många?

Hur ska det egentligen gå när, eller om, alla bilar blir eldrivna? Räcker elen, klarar elnätet den höga belastningen och kommer elen att bli dyrare? Vi har pratat med elbolaget Fortum som inte känner oro inför en eldriven framtid.

Elbilar, elektricitet och laddning

I fjol köpte svenska bilköpare 2 962 nya elbilar, vilket gör att elbilarna har en marknadsandel på endast 0,8 procent. Även om det är en försvinnande liten del så är de flesta i branschen övertygade om att elbilarna kommer att bli fler under kommande år. Väldigt många fler. Det ställer nya krav, inte bara på oss bilister utan även på infrastrukturen och elnätet och då och då hörs farhågor om att det inte kommer att fungera om en majoritet av bilarna i Sverige blir eldrivna.
Enligt elbranschen själv finns det dock ingen anledning till oro. Elbolagens branschorganisation Svensk Energi menar att en omställning till en eldriven fordonsflotta inte skulle vara några som helst problem (se faktaruta nedan) och på elbolaget Fortum ser man mest möjligheter.

– Vi står inför en stor förändring när transportsektorn ska bli en del av elnätet. Elbilarnas användningsområde kommer inte bara vara att transportera människor och saker, de kommer att spela en viktig roll i elnätet och kan göra nytta även när de står still genom att balansera elnätet, säger Marcus Henriksson, produkt- och tjänsteutvecklare på Fortum Charge & Drive.

Fakta: Räcker elen?

Det korta svaret är: Ja. Enligt siffror från branschorganisationen Svensk Energi finns det ingen anledning till oro för att elen inte skulle räcka om fler börjar köra elbilar. Om alla rullande personbilar i Sverige plötsligt skulle bytas till elbilar och laddhybrider beräknar Svensk Energi att det skulle krävas 13 TWh/år för att driva dem. Hela den årliga elanvändningen i Sverige uppgår till cirka 150 TWh. Bara utfasningen av den vanliga glödlampan sparar ungefär 2 TWh el per år, vilket skulle vara tillräckligt för 670 000 elbilars årliga körning.
Ett medelstort vindkraftverk producerar cirka 5 GWh/år och det är tillräckligt för att tillgodose cirka 3 000 elfordons årliga förbrukning.

Elbilarnas framtida roll i elnätet bygger på ett system som kallas Vehicle-to-grid (V2G, bil till nät) och innebär att elbilar och laddhybrider kommunicerar med elnätet och inte bara tar, utan även ger tillbaka el när det behövs. Biltillverkarna har länge varit skeptiska till tekniken eftersom batteriernas livslängd kan förkortas om de ständigt laddas och laddas ur. Men så behöver det inte vara. Det har gjorts flera försök med V2G-system, bland annat av Nissan i Japan, där man kommit fram till att det handlar om så små mängder el som skickas tillbaka till nätet att det inte skadar batterierna.
Fortum satsar stort på elbilsladdning genom dotterbolaget Charge & Drive och ser en framtid där V2G-teknik spelar en viktig roll.

Marcus Henriksson Fortum Charge & Drive

Marcus Henriksson arbetar med framtidens elbilslösningar på Fortum Charge & Drive.

– Vi är fortfarande på utvecklingsstadiet med laddare som kan ta och ge tillbaka till nätet. Det behövs lite teknikutveckling innan det blir verklighet. Vi ser framför oss att med mycket väderberoende produktion kommer elpriset att variera mycket mer än i dag. Säg att elpriset i snitt är noll kronor, då varierar det i praktiken mellan 2 till -2 kronor. Med möjligheten att sälja sin el i elbilens batteri går det att dra nytta av prisvariationerna, säger Marcus Henriksson.

Det kan alltså bli så att laddning av en elbil blir ett ekonomiskt nollsummespel. Det gäller dock bara vid laddning i hemmet eller på arbetsplatsen. Vid publika snabbladdstationer kommer det att kosta pengar.

– Norge är Fortums största marknad för laddinfrastruktur och vi drar många lärdomar därifrån. Vi ser att Norge är först i världen med att ha gått från early adopters till att vara en massmarknad när det gäller elbilar. I Norge kostar det 2,5 norska kronor per minut att snabbladda och det gör att det kostar ungefär lika mycket att köra en elbil som är laddad i snabbladdare som att köra på diesel. I en snabbladdare betalar man i praktiken för snabbheten, inte för elen. Tanken är inte att snabbladdningen ska stå för den största delen av en elbils laddning och ge hög milkostnad. Huvuddelen av laddningen sker hemma eller på jobbet.

Kostnaden är en sak, elnätets funktion är en annan. Om elbilarna växer kraftigt i antal är det inte hållbart att de använder elnätet på samma sätt som de gör nu, det vill säga bara ta utan att ge något tillbaka. I en eventuell framtid med mer förnybar energi och många eldrivna fordon kan V2G-teknik bli ett måste.

– Elnätet måste alltid ha en frekvens på 50 Hz, annars smäller det. Elproduktion som är väderberoende är svårare att balansera än till exempel vatten- och kärnkraft och därför är elbilarnas batterier intressanta, säger Marcus Henriksson.

Fakta: Sårbart elnät

För att elnätet ska fungera måste det alltid finnas en balans mellan produktion och förbrukning av el. Måttet på balansen är frekvens. Elnätet i Sverige ska alltid ha en frekvens på 50 hertz. Normalt accepteras gränsvärden på minst 49,85 Hz och max 50,15 Hz.
Frekvensen regleras genom att höja eller sänka elmatningen från till exempel kärn- och vattenkraftverk. Höjd inmatning ger högre frekvens och vice versa.
Vid ett stort strömavbrott, en typ av lastbortfall, uppstår en överkapacitet i elnätet och frekvensen går upp. När frekvensen går upp över det övre gränsvärdet kopplas delar av elnätet bort automatiskt för att elektrisk utrustning inte ska skadas. Det får dock följden att frekvensen ökar ytterligare. På Svenska Kraftnäts hemsida (svk.se/kontrollrummet) kan man se den aktuella frekvensen.

Kommentera

På teknikensvarld.se finns flera alternativ för att kommentera. Du loggar in med ditt Disqus-, Facebook-, Twitter- eller Google-konto. Har du inget av dem kan du snabbt och enkelt skapa ett Disqus-konto här nedan.

Läs mer om våra regler

Du kanske också vill läsa