Prenumerera på Teknikens Värld

Vi bilister straffas alltid av staten

Svenska bilister får ta en oproportionerligt stor börda för att inbringa pengar till staten, betydligt större än vad som i slutändan kommer tillbaka till bilisterna.

Bensin- och dieselpriserna på bilden är genomsnittspriserna för 2014. Efter skattehöjningarna nästa år kommer andelen skatt att utgöra en större del av respektive stapel.

Bensin- och dieselpriserna på bilden är genomsnittspriserna för 2014. Efter skattehöjningarna nästa år kommer andelen skatt att utgöra en större del av respektive stapel.

Finansminister Magdalena Andersson (S) tyckte för ett år sedan, det vill säga strax innan valet hösten 2014, att det är redan är dyrt att tanka, därför såg hon inget behov av att höja skatten på bensin och diesel.

– Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten, sa hon i augusti förra året till Expressen.

I våras hade hon tydligen glömt det uttalandet. Då meddelade regeringen att bensinskatten ska höjas med 44 öre per liter och dieselskatten med 48 öre per liter från och med nästa år.
Men så i går meddelade regeringen att de tidigare aviserade skattehöjningarna inte är tillräckliga, det finns nämligen större hål i budgeten än vad man tidigare trott och då får bilisterna än en gång ta en stor del av ansvaret. Därför har man tillsammans med det andra regeringspartiet, Miljöpartiet som redan innan valet ville se en skattehöjning om 70 öre per liter på drivmedel, kommit överens om att höjningen nästa år ska vara 48 öre för bensin och 53 öre för diesel. Med moms på det, eftersom vi i Sverige lägger skatt på skatten, blir det en skattehöjning på 60 respektive drygt 66 öre per liter.

Med tanke på Magdalena Anderssons uttalande för ett år sedan är det tydligt att det är lilla Miljöpartiet (6,89 % i riksdagsvalet) som har fått bestämma. Eller också var Anderssons, som innan valet var oppositionens ekonomisk-politiska talesperson, uttalande ett spel för galleriet – ett spel för att fiska röster.

Oavsett vad, den extra höjningen som meddelades i går ska inbringa ytterligare intäkter om 350 miljoner kronor årligen till statskassan. Pengarna sägs vara vikta för att framför allt finansiera satsningar inom försvaret.

Men ska verkligen bilisterna finansiera försvaret? Det ingår väl inte i en bilists uppdrag att finansiera reformer inom helt andra områden? Enligt ett principbeslut i riksdagen ska varje trafikslag beskattas efter sina samhällsekonomiska kostnader, med andra ord ska bilisterna beskattas precis så mycket så att det täcker exempelvis kostnader för vägslitage och utsläpp.
Men så är inte fallet. De svenska bilisterna betalar varje år in omkring 60 miljarder kronor till staten i form av drivmedels- och fordonsskatter och så vidare. Av dessa 60 miljarder återgår endast omkring 25 miljarder kronor till investeringar och underhåll av det svenska vägnätet. Övriga 35 miljarder kronor, alltså mer än hälften av det bilisterna betalar i skatt, går till andra projekt som inte gagnar bilisternas vardag bakom ratten. Det är precis samma visa som med trängselskatten där de miljardtals kronor som alla passager genererar inte är öronmärkta för att investeras i vägprojekt utan går in i statskassan för att kunna användas till i stort sett vad som helst.
Riksdagens principbeslut är alltså inte ens vatten värt.

Regeringen försvarar skattehöjningen med att oljepriserna på världsmarknaden är väldigt låga just nu så bensinen och dieseln vid pumpen kommer ju ändå att vara relativt billig jämfört med när priset var som högst. Men hur blir det då när oljepriserna ökar igen? Då blir bensinen och dieseln dyrare än någonsin tack vare skattehöjningarna.

Visst, vi bilister som kan ställa bilen och ta oss till jobbet eller andra vardagliga sysslor med hjälp av kommunala kommunikationsmedel kanske inte drabbas jättehårt. Men Sverige är ett stort land med många små kommuner ute på vischan där en eller fler bilar är nödvändigt för att en familj ska kunna fungera. Skattehöjningarna som nu aviserats kommer att drabba dessa människor extra hårt, och inte får de tillbaka något av pengarna i form av nya vägar eller bensinmackar på orten – inte nya postkontor eller vårdcentraler heller för den delen.
Och att köpa en elbil är ännu inte ett alternativ för gemene man, framför allt inte om man bor norrut i vårt avlånga land.

Som en liten intressant bisats kan vi nämna att Sverige står totalt för 0,12 procent av världens koldioxidutsläpp (2013 års siffror) och vägtransportsektorn (inkluderar bilar, lastbilar, motorcyklar, arbetsfordon mm) står för cirka 30 procent av utsläppen i vårt land. De svenska bilisterna står med andra ord för en väldigt liten andel av de totala utsläppen i världen.

Det är tufft att vara bilist i Sverige.

Kommentera

På teknikensvarld.se finns flera alternativ för att kommentera. Du loggar in med ditt Disqus-, Facebook-, Twitter- eller Google-konto. Har du inget av dem kan du snabbt och enkelt skapa ett Disqus-konto här nedan.

Läs mer om våra regler

Du kanske också vill läsa