Bättre fartkameror ska fånga fler

I vår påbörjas arbetet med att byta ut 700 fartkameror runt om i landet. Med nya tekniskt avancerade kameror som tar högupplösta bilder ska det bli svårare att komma undan med en fortkörning.

Nu är det dags för de gamla fartkamerorna som står utmed vägarna att bytas ut. Trafikverket vill inte säga att de är gamla och dåliga, bara att det nu finns betydligt bättre kameror. För snart ett år sedan vann svenska företaget Sensys Traffic, som även har levererat de gamla kamerorna, upphandlingen och nu ska nya kameror ersätta de gamla.

Av alla de bilder som de utgående fartkamerorna tar leder endast en tredjedel till att fortköraren kan bötfällas. På två tredjedelar av alla bilder går det inte, alternativt att föraren lyckas dölja sitt ansikte. De nya kamerorna ska göra livet svårare för fortkörarna.
Enligt upphandlingen har Trafikverket förbundit sig att köpa 700 kameror för omkring 110 miljoner kronor. Till en början ska 700 av de totalt 1 100 fartkamerorna bytas ut. Så småningom ska samtliga bytas, vilket beräknas ta tre år.
– Det finns främst två skäl till att vi gör det här bytet. Det ena är att de äldsta kamerorna som står ute nu är från 2005 och börjar bli gamla. Vi byter inte för att de inte fungerar utan för att värna rättssäkerheten och aldrig riskera att ett mätsystem mäter fel eller fotograferarfel. Det andra är att teknikutvecklingen på det här området går så otroligt fort och att vi vill komma åt den nya teknik som finns, säger Anders Wiman, Trafikverkets projektledare.

Fördelen med de nya kamerorna är framför allt att de kan ta mer högupplösta bilder. Det krävs avancerad teknik för att ta en bild på ett föremål som rör sig i hastigheter upp mot 200 km/h och ännu svårare blir det när bilden ska vara så högupplöst och skarp att det ska gå att zooma in och identifiera en förare eller läsa en registreringsskylt.
– Med de nya kamerorna får vi en helt fantastisk bildkvalitet som ger polisen ett bättre bevisunderlag i utredningen. Det handlar inte i första hand om att kunna bötfälla fler utan om att öka respekten för ATK-systemet och därigenom höja trafiksäkerheten.
– Man kommer inte att kunna se någon skillnad på de nya och gamla kamerorna, det är bara innanmätet som byts och det eftersom själva skåpets design är mönsterskyddad och ägs av Trafikverket. Det var ett medvetet och strategiskt val som säkerställer att kamerorna alltid ser likadana ut. Trafikanterna ska inte behöva fundera på om det är en kamera eller något annat som står vid vägen. I många andra länder har de använt sig av olika leverantörer som sätter upp olika kameraskåp och det tror vi bara leder till förvirring, säger Anders Wiman.

De nya kamerorna kommer alltså att se ut, men även göra samma jobb, som de gamla. Den nya tekniken medför inga nya funktioner. I Norge görs genomsnittsmätning på ett antal vägsträckor men i Sverige finns än så länge inga planer på att införa tekniken som ska motverka så kallad kängurukörning, det vill säga förare som bromsar strax framför kamerorna men gasar på mellan dem. I Sverige har juridiken varit ett problem då man måste kunna bevisa att det är samma förare som har kört hela sträckan mellan fartkamerorna. Genomsnittsmätning ställer också stora krav på den aktuella sträckan, det måste till exempel vara samma hastighet hela vägen.
– Genomsnittsmätning utreddes i Sverige 2008-2009 men infördes aldrig eftersom det inte ger några uppenbara fördelar. Det största problemet är att alla bilar måste fotas, även de som inte kör för fort, och det tyckte vi inte kändes helt schysst mot trafikanterna. I länder med ägaransvar är det lättare då det räcker att få nummerplåten på bild men i Sverige skulle vi behöva fota ansiktet på alla som kör förbi kamerorna och ett sådant system vill vi inte ha, säger Anders Wiman.
– Vi levererar system till flera länder i Mellanöstern och USA där den nya tekniken används i större utsträckning än i Sverige – där man är ganska restriktiv. Kravspecifikationen från Trafikverket har i huvudsak berört högre bildkvalitet, säger Johan Frilund, vd Sensys Traffic.

FAKTA: Nya fartkameror

Kameraskåpen från Sensys innehåller en blixt, en kamera och en radarsensor. Den nya målföljande RS242-radarn kan följa flera fordon samtidigt i flera filer upp till 150 meter bort och deras hastighet mäts genom dopplereffekten. Hastigheten mäts 21 gånger per sekund. Kameran programmeras för att ta en bild vid en justerbar linje om en eller flera bilar kör för fort. Tillsammans med bilden lagras information om tid, plats och biltyp. Läs mer på polisen. se om hur det går till när en
fortkörning utreds.

Visa kommentarer