Litiumjonbatteriet laddas fullt på 3-4 timmar och ger en elektrisk räckvidd på drygt 2 mil.

Drivmedelsguide

Är det en bra idé att köpa en begagnad hybridbil? Eller en elbil kanske? Vad är fördelarna och nackdelarna jämfört med traditionella bränslen? Här finner du de fakta du behöver för att ta rätt beslut.

Du går i bilbytartankar, och du kanske undrar i din tankeverksamhet vilket bränsle du ska tanka i fram- tiden? Diesel har dominerat under ett antal år och innan dieselbilen slog igenom i Sverige var det bensin som gällde. Men nu, efter Volkswagens ”Dieselgate”, har frågor börjat ställas. Frågor som sopats under mattan i Europa men som legat på dagordningen i USA.

Det handlar om kväveoxider, eller NOx, ett ämne som diesel- motorer släpper ut i betydligt högre grad än bensinmotorer. NOx bidrar till försurning och övergödning av sjöar och mark. I Europa är det CO2 som räknas och bidrar till den globala upp- värmningen, men CO2 är inget gift. Dieslar är som regel snålare än bensinmotorer och släp- per därmed ut mindre CO2. Allra snålast är dock elbilar, och nu börjar några få sådana komma ut på begagnatmarkna- den.

Lite fler till antalet är hybridbilarna, men vågar man verkligen lägga sina surt förvärvade pengar på en bil med batteri vars livslängd vi ännu inte har koll på? Etanol minskar alltmer medan fordonsgas står still. Tillsammans har de cirka två procent av marknaden medan elbilar, hybrider och laddhybrider förra året bidrog med en halv pro- cent. En siffra som ökar. Här följer en genomgång av olika bränslen. Som hjälp för att just du ska välja en bil med drivmedel som passar dig och din körning.

EL

Foto: Emmy-Lie Vilsson / EMMY-LIE VILSSON 0733856675

Elbilar har alltid funnits och det har egentligen inte hänt så mycket annat än att batteritekniken förbättrats. Från tunga blybatterier till lättare batterier med annat innehåll. Alltjämt lider många elbilar av (för) kort räckvidd. Men det finns de vars liv fungerar med en elbil. Som inte har så långt till jobbet och som kan forma sitt liv efter elbilen. Det finns inte så många renodlade elbilar på begagnatmarknaden än så länge. De vanligaste är Nissan Leaf, Mitsubishi iMiev, Citroën C-Zero och Peugeot iOn. Ytterligare en har tillkommit och det är Tesla men som alltjämt är för dyr för gemene man. Renault Zoe är ytterligare en som börjar komma som begagnad.

Det man verkligen kan undra över är batteriernas livslängd, för en sak är säker: De blir inte bättre över tid. Kolla bara på din mobiltelefon. Hur länge behåller du den innan batteriet börjar vekna? Tre år, eller tio? På sin höjd fem, inte tio. Vem vet hur mycket en Tesla är värd om fem år? Kanske den som har en kristallkula. En sak kan vi däremot vara ense om och det är hur billigt det är att köra elbil. Milkostnaden är cirka 1,50-2 kronor när man laddar hemma. Snabbladdning via Fortum och Vattenfall var tidigare gratis men de tar nu saftigt betalt för strömmen.

+ Låg milkostnad

- Räckvidd, laddtid, inköpspris

HYBRIDER

Den vanligaste hybridbilen på våra vägar är Toyota Prius. Den sköter sig själv i den meningen att bensinmotorn och bromsenergi ser till att hålla batteriet laddat. Fördelen är att den sköter sig själv utan sladd eller andra umbäranden för ägaren. Prius var mycket populär som tjänstebil då förmånsvärdet var kraftigt rabatterat. Så är det inte längre och även begagnatpriserna sjunker. Till glädje för gemene man, för nu har de flesta råd med en hybrid. Denna teknik används också av Lexus i flertalet modeller men också av Honda i modeller som inte längre säljs nya. Tekniken har visat sig hållbar då det fortfarande finns Prius av första generationen (1998) som rulllar med samma batteri.

Men ändå kan man fundera över livslängden. Nästa steg är plug-in- hybrider där man laddar batteriet precis som i en elbil, men där plug-in-versionen går mellan två och åtta mil (beroende av modell) på elektricitet innan bensinmotorn kopplas in. Allt fler tillverkare anammar tekniken och det är klart, du slipper räckviddsångesten. Men det hela verkar mest vara att få ner förbrukningen i körcykeln och kunna visa bra, men verklighetsfrämmande förbrukningssiffror. Snart sagt ”alla” tillverkare har plug-in-hybrider på programmet.

+ Går att köra snålt

- Plug-in-hybrider är fortfarande dyra

DIESEL

Dieselbilar har i dag cirka 60 procent av marknaden i Sverige medan bensindrift står för en tredjedel. En dieselbil har högt vridmoment vid låga varvtal. Det betyder att den känns stark utan att motorn varvar mer än cirka 2 000 r/min. Den är mer eller mindre bullrig på tomgång och drar förhål- landevis lite bränsle. Det i sin tur medför låga CO2-utsläpp som är grunden för hur bilar beskattas från år 2006. Äldre die- selbilar skattas efter vikt och kan bli rejält dyra i skatt. En diesel är dyrare i inköp och dyrare i skatt än en bensinbil.

Den springande punkten rent ekonomiskt är att du måste köra så pass långt att dieselns lägre förbrukning gör det lönsamt. Det krävs dock inte extremt långa körsträckor för att göra dieselbilen motiverad, cirka 1 500 mil för en bil i mellanklass. Alla dieselbilar släpper ut mer NOx än vad tillverkarna påstår och det är helt lagligt så länge de inte släpper ut mer än vad som tillåts i EU:s körcykel. Det vill säga när motorn belastas lite. Utanför körcykeln är det ”fritt fram” vilket de flesta tillverkare utnyttjar. Men från 2014 när Euro 6 infördes har diesel- motorerna blivit mycket bättre även på högre varvtal och belastning.

Förutom den tidigare EGR-tekniken har SCR tillkommit vilket innebär att NOx minskat drastiskt genom att tillsätta ureavätska i avgaserna. En extratank med AdBlue som vätskan också kallas. Finns att köpa på mackarna och gör milkostnaden marginellt högre. En viktig detalj att tänka på är parti- kelfiltret i avgassystemet. Kostnaden för byte av filtret kan vara hög och även om tillverkaren påstår att filtret ska hålla bilens livslängd så är det inte säkert att det stämmer. Mycket beror på hur bilen körs och används. Kolla noga för just ditt bilmärke hur det förhåller sig.

+ Lägre förbrukning

- NOx-utsläpp, bullriga, dyra

BENSIN

Bensinmotorn har fått en renässans under de senaste åren. Anledningarna är flera, bland annat är de billigare i inköp än dieslar och de har effektiviserats och gjorts bensinsnålare med högre kompression, högre insprutningstryck, lägre friktion, cylinderavstängning, downsizing och effektivare turboladdning. De går i allmänhet tystare och ruskar inte på tomgång, och fungerar smidigare ihop med start/stopp-teknik. Förutom lägre inköpspris är den lägre skatten en fördel. Andra fördelar är att det inte är så slabbigt och skitigt vid bensinpumpen.

+ Smidig, vibrationsfri gång

- Högre förbrukning

BIOGAS

Efter några år med ökat intresse verkar gasbilar nu stå och stampa. Det är mest taxi som kör med gas för att komma långt fram i kön på Arlanda, eller sopbilar och bussar. Gasbilar är som bensinbilar att köra men med ett visst effekttapp. De har stora gastankar som i vissa märken stjäl lastutrymme och i andra rostar. Tankställen är inte vidare utbrett eller så är gasen slut eller trycket dåligt. Ofta är det kö till pumpen. Gasbilar är bra mycket dyrare som nya men av det märks knappt något när de är begagnade. Gasbilar går också på bensin (när gasen är slut) och många körs oftast bara på bensin.

+ Miljövänliga när de körs på gas

- Dålig infrastruktur

ETANOL

För en sådär tio år sedan var etanol räddningen för Saab. Det såldes etanolbilar som aldrig förr och det fanns många märken som kunde köras på etanol, bland andra Ford och Volvo. Det finns alltså många begagnade etanolbilar och de är riktigt billiga. Ekonomin har varierat över åren men nu med senaste höjningen av E85 blev det nog spiken i kistan. Regeringen (oavsett vilken) jobbar aldrig långsiktigt och förutsättningarna ändras alltför ofta.

+ Minskat koldioxidutsläpp

- Hög milkostnad

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!