Futuristiskt och annorlunda formspråk gör att de flesta känner igen tjuren från Italien.
Sällsynta är de tillfällen då vi på Teknikens Värld rattar supersportbilar på racerbana i ösregn.
Förändrad aerodynamik även bak tillsammans med en ställbar vinge.
Hajlikt utseende med förbättrad downforce.
Scoop i kolfiber känns helt rätt på en bil som denna.
Innanför fälgen huserar en 400 mm stor keramisk skiva med sexkolvsok.
Föregångaren utan S har sålt 5 500 exemplar sedan introduktionen 2011.
En 6,5 liters V12:a inbäddad bland kolfiber och bakre stötdämpare. En väldigt sällsynt sak numer. En relik säger vissa, men motorljudet charmar de flesta.
Mittkonsolen innehåller en diger uppsättning reglage och knappar och det är tydligt var arvet kommer från, nämligen Volkswagen.
I sportläget bjuds jag på en stor varvräknare. Jag får också information om olika temperaturer och oljetryck.
Nytt är det fjärde körläget, ego. De tidigare tre körlägena strada, sport och corsa finns så klart kvar.
Inom armlängds avstånd finns både körlägesväljaren samt start/stopp-knappen.
Snyggt, men det är dålig sikt inte bara framåt utan faktiskt åt alla håll från förarplats.
Ett italienskt hantverk värt namnet.
Partytrick – startknappen är gömd bakom en lucka.
Patrik offrade sin högra arm för denna provkörning. Demontering sker snart…
