Bonus-stopp för laddhybrider sannolikt

I höst ska bonus/malus-systemet ses över. Inga förändringar är klara, men en kvalificerad gissning är att bonusutbetalningarna kommer att dras ned kraftigt. ”Jag tror att laddhybriderna kommer att strykas. Bara elbilar kommer att vara bonusberättigade”, siar Ronny Svensson, chef för Ynnor Tjänstebilsförlaget och expert på tjänstebilsmarknaden.

Bonus/malus-systemet introducerades sommaren 2018. Då stod andelen bonusberättigade bilar för mindre än tio procent av personbilsmarknaden. Sedan dess har försäljningen mer än tredubblats. Under de två första månaderna år 2020 stod laddbara bilar för 27 procent av försäljningen. Nästa år räknar branschen med att 40 procent av bilförsäljningen är laddbar.
Positivt för miljön, men utvecklingen ger finansdepartementet huvudvärk.
När man sjösatte bonus/malus-systemet var tanken att det skulle vara självfinansierat. Skatteintaget i form av bilskatter skulle vara på samma nivå som tidigare. Bonusutbetalningarna – 60 000 kronor för varje elbil och något mindre för laddhybriderna – skulle i sin helhet kompenseras av den så kallade malusskatten, en extra hög skatt på i princip alla bensin- och dieseldrivna bilar under de tre första åren efter nyregistrering.

Ekvationen gav då inte finansdepartementet några problem. Systemet var från början överfinansierat. Under budgetåret 2018/2019 (juli 2018-juni 2019) kostade bonusutbetalningarna för alla elbilar och laddhybrider – samt en rännil gasbilar – statskassan 1 300 miljoner kronor. Men intäkterna från malusskatten översteg bonusutbetalningen.
Totalt tog staten in 14 800 miljoner kronor i fordonsskatt under budgetåret 2018/2019. Men den höga försäljningen av laddbara bilar urholkar skatteintäkterna. Hur stort hål i statskassan det kan bli verkar ingen veta exakt, i dag.

LÄS OCKSÅ: Laddhybrid lönar sig i jämförelse med el-, bensin- och dieselbil

Mitsubishi Outlander Plug-in Hybrid 2017

Foto: Glenn Lindberg

Mitsubishi Outlander Plug-in Hybrid innebär en bonus på 27 156 kronor för köparen. Men kanske det blir 0 kronor inom kort.

– Statistik avseende nyregistreringar för 2020 visar så här långt på en kraftig ökning gällande andelen laddbara bilar. Håller denna trend i sig kommer detta påtagligt påverka balansen mellan bonus och malus då det innebär så väl höjda kostnader för klimatbonus som sänkta intäkter av malus. Vi har emellertid inte gjort några beräkningar på hur det kan komma att slå, säger Jonny Geidne, utredningsansvarig på Transportstyrelsen.

På finansdepartementet är man förmodligen mycket väl medveten om vart det barkar. Men man framhåller också att övergången till WLTP-körcykeln betydde mer för koldioxidutsläppen än beräknat.

LÄS MER: Så bra är laddhybrider sombegagnade

Volvo XC60 T8 Twin Engine Polestar Engineered

Foto: Hans Hedberg

Volvo XC60 T8 Twin Engine innebär en bonus på 21 444 kronor för köparen. Men kanske det blir 0 kronor inom kort.

– Effekten på beskattningen av WLTP är betydligt större än vad som antogs när bonus/malus-systemet föreslogs. Nybilsregistreringen i slutet av 2019 och början av 2020 har sannolikt präglats av denna effekt, genom att ovanligt många diesel- och bensindrivna fordon registrerades innan årsskiftet och ovanligt få därefter, säger Johan Ekström på Regeringskansliet.

Men vad det betyder för det samlade skatteuttaget kan inte Regeringskansliet svara på.

– Vi håller på med en översyn och den är inte klar än, säger Johan Ekström.

Men att 40 procent laddbara bilar år 2021 skulle kunna kompenseras av malusskatter på den nivå vi har i dag är en omöjlighet.

– Det är inte bara finansieringen av bonus/malus-systemet som ska upp på bordet. De begagnade bonusbilarna har hittills visat sig vara mer eftertraktade i Norge än i Sverige, vilket har medfört att de till stor del har exporterats när de kommer ut på begagnatmarknaden. Det innebär att omställningen till ett elektrifierat bilsamhälle tar längre tid för Sverige, och att kostnaderna ökar.

Toyota RAV4 Plug-In Hybrid generation 5 (2021-)

Foto: Toyota

Kommande Toyota RAV4 Plug-In Hybrid innebär en bonus på 39 294 kronor för köparen. Men kanske det blir 0 kronor inom kort.

Hur regeringen löser den problematiken återstår att se. Ett temporärt exportförbud under ett visst antal år skulle kunna vara en lösning, men strider mot den grundläggande principen om fri handel.
En annan tänkbar lösning kan vara en uppdelning på bonusen så att den betalas ut under flera år, i likhet med malusskatten.
Regeringen skulle också kunna göra det mer attraktivt att äga en äldre elbil. I dag riktar sig alla styrmedel till nybilsköparna. Staten medger generösa förmånsskatterabatter till tjänstebilsförare och miljöbonus till nybilsköparna. Den som ska köpa en begagnad elbil lämnas däremot i fred – inga styrmedel, inga klappar på axeln. I grannlandet Norge upplåts både bussfiler och parkeringsytor i städerna för alla elbilar, nya såväl som begagnade.

Ronny Svensson gissar också att malussystemet kan fördelas på fler år än de tre år som gäller i dag.

– Vi har ett problem för företag som ska köpa transportbilar i dag. Det kan kosta mer än 15 000 kronor per år i malusskatt. En lösning som jag tror Finansdepartementets utredare tittar på är att fördela malusskatten på fem år utan att ändra den totala malusskatten. Då skulle skattekostnaden per år bli lägre för nybilsköparen. Dessutom skulle man göra det mindre attraktivt att importera tre år gamla malusbilar från utlandet, säger Ronny Svensson.

Bonusunderskott: 2 700 miljoner kronor

Bonuskostnaden för laddbara bilar under budgetåret 2018/2019 var 1 300 miljoner kronor. Andelen laddbara bilar var då knappt tio procent. Om prognosen 40 procent laddbara bilar slår in kommer kostnaden år 2021 att landa på 5 200 miljoner kronor. Exakt hur kostnaden utvecklar sig beror på hur försäljningen fördelar sig mellan elbilar och laddhybrider. Elbilen kostar staten mest, den får en bonus på 60 000 kronor. Laddhybriden får en mindre bonusutbetalning. Bonusutbetalningarna ska jämföras med malusskatteintäkterna som ett års bilförsäljning genererar under tre år.
En grov uppskattning som vi har gjort pekar på att den sammanlagda skatteintäkten på malusskatterna, räknat med dagens försäljningsvolymer, uppgår till knappt 3 000 miljoner kronor. 2021 beräknas försäljningen av malusskattade bilar minska med ytterligare 15 procent, vilket i sin tur skulle dra ned skatteintäkterna till runt 2 500 miljoner kronor. Det uppstår med andra ord ett hål i statens plånbok 2021 på 2 700 miljoner kronor om inte systemet ändras.


Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar
– gratis första månaden
Därefter 99 kr/mån – ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer