Bort med de törstiga elbilarna

Snart sitter ett flertal svenskar som ägare till törstiga elbilar som kanske ingen vill veta av.

Svenska kraftnät heter det statliga affärverk som har ansvar för att kapaciteten i elnätet motsvarar samhällets behov i dag och i morgon. Du har säkerligen följt den debatt som pågått de senaste åren om kapaciteten och utbyggnaden av det svenska elnätet. För lite och för långsamt kan kritiken sammanfattas till.
Verket fick en ny generaldirektör, Lotta Medelius-Bredhe, i november förra året. Hon är öppen med att det svenska nätet i dag är ett av de allra äldsta i Europa. Investeringstempot i nätet har också dragits upp. Totalt ska 60 miljarder kronor plöjas, hissas och kopplas in i elnätet under den kommande tioårsperioden.
Enkom under de tre kommande åren förstärks linorna för 17 miljarder – vilket är fyra miljarder mer än under föregående treårsperiod. Om detta räcker överlåter jag med varm hand till experterna på området. Men klart är att efter ölvirusets framfart och handelskriget mellan USA och Kina så ses knappast globala produktionskedjor och just-in-time-leverans av komponenter i lika positivt ljus.
Möjligen kan den kraftintensiva tillverkningsindustrin åter växa i Europa med större elbehov och krav på nät med större kapacitet.
En annan (bi)effekt av coronas framfart är en ökad digitalisering med datanät som utnyttjas mer, vilket i sin tur bland annat ökar på behovet av elintensiva serverhallar för de internationella techjättarna, en gren där Sverige redan lyckats locka till sig en rad etableringar.

Krönikör

Daniel Frodin

Daniel Frodin är Teknikens Världs meste chefredaktör genom tiderna med 14 år på posten. Han bor numera i Dalarna, tävlar framgångsrikt i historisk racing och samlar på bilar som han ibland inte visste att han ville ha.

Vad har allt ovan med bilar att göra, tänker du?
Jo, samtidigt elektrifierar vi fordonsflottan i accelererande takt. Om det inte blir din nästa så kommer åtminstone din nästnästa bil vara en laddhybrid eller elbil. Behovet av kraft är en sak som kan lösas på olika sätt. Behovet av kapacitet i näten en annan. Kan vi 2030 tillverka bilar hos Volvo Cars, lastbilar hos Scania och Volvo samt bilbatterier hos Northvolt och dessutom addera all annan befintlig basindustri i Sverige samtidigt som alla elektrifierade bilar ska laddas?

ELBILSTEST: Hyundai Kona Electric, Renault Zoe och Seat Mii Electric

En lösning som självklart kommer på detta är att transportsektorn och privata bilister måste använda kraften och nätet på ett effektivt sätt. Precis som Euro 6-kraven i dag reglerar utsläpp och därmed förbrukning av de nya bilar som får säljas så måste det till tuffare krav på elbilarna. I dag räcker det i stort sett med att fordonet går på el, hur (in)effektivt det använder kraften tas knappt hänsyn till.
Men räkna med krav på att elbilarna inte får förbruka för mycket kWh/mil inom en snar framtid. Ett test utfört av finska biltidningen Tekniikan Maailma nyligen visade på stora skillnader i elförbrukningen vid en temperatur om minus nio grader. Sämst i testet kom Mercedes EQC och Audi e-tron ut med en förbrukning om 2,8 respektive 2,7 kWh/mil. Bäst var Hyundai Ioniq Electric med 1,7 kWh/mil. Om sex, sju år sitter ett flertal svenskar som ägare till begagnade, eltröstiga EQC:er och e-tron:s – är de då välkomna in i Stockholms miljözoner?

ELBILSTEST: Mercedes EQC, Audi e-tron och Tesla Model 3


Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar
– gratis första månaden
Därefter 99 kr/mån – ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer