Elbilen, räddare eller bov ur miljösynpunkt? Meningarna går isär och det är tillverkningen av dess batterier som är kärnan i debatten. En ny studie visar dock att koldioxidavtrycket från batterierna minskar. Men inte tack vare grön el i fabrikerna utan för att det helt enkelt byggs fler.

Elbilens förträfflighet ur miljösynpunkt har tidigare fått sig en törn när tillverkningen av dess batterier har granskats. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten återigen studerat klimatutsläppen vid batteriframställning, en tidigare rapport presenterades 2017. Siffrorna visar att utvecklingen går åt rätt håll, men det finns fortfarande en stor osäkerhet kring batteriers klimatutsläpp. Det behövs bättre dataunderlag, framför allt kring råvaruproduktionen och de andra batterikomponenterna, för att säkerställa batteriernas totala miljöpåverkan.

2017 års rapport visade att ett litiumjonbatteri, som är den vanligaste typen i dagens elbilar, i snitt släppte ut 150 till 200 kg koldioxidekvivalenter per tillverkad kilowattimme. I nya rapporten är siffran 61 till 106 kg men det övre värdet kan vara så högt som 146 kg om mindre transparenta data räknas med.

– Att utsläppen är lägre nu beror framför allt på att batterifabrikerna har blivit större och kör full produktion, vilket gör att de blir mer effektiva per producerad enhet. Vi har också räknat med möjligheterna att använda el som är i det närmaste fossilfri i flera av produktionsstegen, säger Erik Emilsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tillverkning av aluminiumhölje till batterier i Audi-elbilar

Foto: Audi

Batterihöljet hos Audi e-tron är byggt i aluminium. Här ses den automatiserade tillverkningen.

Tvärtom vad man kanske kan, eller vill, tro så är grön el i dag ovanlig i fabriker som tillverkar batterier, även om kraven ökar. Teslas fabrik i Nevada, som inte bara bygger batterier till bilar, blir med största sannolikhet världens första som uteslutande använder förnybar energi. Det är ett gigantiskt bygge som när det står klart enligt egen utsago kommer att vara världens största byggnad – tre gånger större än den yta Central Park i New York tar i anspråk.
När det kommer till ”gröna” fabriker ligger själva bilfabrikanterna före. Audis fabrik i Bryssel, där elbilen e-tron byggs, är koldioxidneutral till 95 procent. Arbetet på fabriken, som öppnade redan 1949, påbörjades 2012 och solcellerna på dess tak kapar 17 000 ton koldioxid utsläpp per år.
Men miljöpåverkan börjar redan innan batterierna sätts samman.

– Gruvdrift kan ha stor miljömässig och social belastning. Batterierna innehåller metaller som litium och oftast även kobolt, nickel och mangan. Det behövs mer information om miljöpåverkan kopplad till metallförsörjningskedjorna samt bättre spårbarhet för att säkerställa en hållbar produktion längs hela kedjan, säger Erik Emilsson.

Nickelinnehållet väntas öka och delen kobolt minska i framtida batterier då utbudet på det sistnämnda är begränsat. På sikt kommer därför även nickel bli en svår nöt att knäcka för batteritillverkarna. Men för att komma ner i siffror under 60 kg koldioxidutsläpp per kilowattimme vid batteritillverkning behövs lägre utsläpp vid brytning och upparbetningen av råvarorna.
Återvinning är en viktig del i att minska behovet av råvaror och sker i relativt stor omfattning i Europa. Det gäller dock inte litium som är dyr att återvinna och finns i ganska liten omfattning i batterierna. Dessutom är råvarupriset ännu relativt lågt.

Battericell i Nissans fabrik i Sunderland

Foto: Nissan

En battericell som strax tar plats i en elbil sammansatt i Nissans fabrik i brittiska Sunderland.

Detta är koldioxidekvivalenter

Koldioxidekvivalent

Koldioxidekvivalenter är ett mått som anger hur olika ämnen bidrar till växthuseffekten. Alla ämnen har ett så kallat GWP-värde (Global Warming Potential) som visar dess uppvärmningspotential. Koldioxid har värdet 1 medan till exempel ämnen som metan och dikväveoxid (lustgas) har 25 respektive 298. Svavelhexafluorid, som man fyller tennisbollar med, har värdet 22 800. Formeln togs fram av FN:s klimatpanel, IPCC, 1990 för att tas upp i Kyotoprotokollet 1997.

2017 gjorde vi på Teknikens Värld uträkningar hur långt man man kunde köra olika bensin- och dieseldrivna bilar innan man nådde upp till samma mängd koldioxidutsläpp som elbilsbatterierna släppt ut vid tillverkningen. Måhända en något haltande jämförelse men som ändå ger en fingervisning om vilka mängder utsläpp vi talar om och som gör det hela mer lättbegripligt.
Bland annat ställdes elbilen Tesla Model S, med ett batteri på 100 kWh, mot bensindrivna Mercedes E 200. Bensinbilen kunde köras mellan 10 714 och 14 286 mil för att nå upp till 15-20 ton koldioxid som Teslans batteri på 100 kWh hade släppt ut under tillverkningen. Den nya undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet visar siffror som kapar sträckan till 4 357-7 571 mil, och där har bensinbilen mätts enligt den gamla och ”snällare” NEDC-körcykeln.

Volkswagen MEB-plattform med batteripack på 58 kWh

Foto: Volkswagen

Batteripack på 58 kWh placerat på Volkswagens MEB-plattform.

Etableringen av elbilen har skenat och bilarna finns nu i alla storleksklasser och med olika batterialternativ. Vilken storlek man har valt på bilens batteri har tidigare främst varit en kostnadsfråga för köparen men det är faktiskt också en miljöfråga. Ovan nämnda Tesla hör till de som har marknadens största batterier och enligt den nya studien ett koldioxidutsläpp vid tillverkning på mellan 6,1 och 10,6 ton koldioxid. Volkswagen e-Up har ett batteri på 32,2 kWh, vilket är marknadens minsta, och ger ett koldioxidutsläpp på mellan 1,96 och 3,4 ton. Det genomsnittliga elbilsbatteriet som såldes 2018 i Sverige till och med oktober månad var på 56,16 kWh och har med andra ord släppt ut 3,4 till 5,95 ton koldioxid. Om det finns ett konsumentansvar här, att bara köpa den storlek på batteri man är i behov av, kan diskuteras men klart är att tillverkningsledet måste bli grönare när efterfrågan på batterier ökar.

– Antalet elbilar kommer att öka snabbt de närmaste åren. Att tillverkningen av bilarnas batterier sker så energieffektivt och med så lite fossil el som möjligt är viktigt för att minska klimatpåverkan, säger Lisbeth Dahllöf, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.


Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar
– gratis första månaden
Därefter 99 kr/mån – ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer