Man kan verkligen prata om en "hole in one". Modellen Golf ersatte den så kallade Folkabubblan och namngav ett helt segment av bilar.

Många hade hoppats på en ny Folkvagn. De fick något mycket bättre, men inte lika folkligt. Bilen som presenterades sommaren 1974 kom från samma sammansättningslina där man tidigare monterat Folkvagnen, Typ 1 och även om den nya bilen var tänkt att ersätta Folkvagnen fortsatte denna att säljas parallellt med den nya ett antal år.

Blizzard var det ursprungliga namnet, men det var redan upptaget. Man jagade vidare efter ett lämpligt namn på den nya modellen och fann att Sturm var ledigt men bestämde sig senare för det något snällare Golf – ett namn som inte bara följde samma spår som Passat och Scirocco utan även gick i samma sporttema som de kommande modellerna Polo och Derby.

Volkswagen Golf Mk I

Konstruktionslösningarna liknade de som fanns på konkurrenterna men Volkswagen hade lyckats kombinera utrymmen, köregenskaper, prestanda och förarmiljö på ett bättre sätt än Fiat, Renault, Honda eller någon annan hittills hade gjort.

Att säga att Golf var en ny Folkvagn var långt ifrån sanningen, inte minst när det gällde priset. Med en prislapp på omkring 23 000 kronor hamnade Golf i ungefär samma prisklass som den större Passat och i fyrdörrars LS-utförande med automatlåda sprang priset upp mot 26 000 kronor. Inte särskilt folkligt. En vagn för folket var Golf däremot när det gällde storleken och konstruktionen. Som konstruktion var den inte märkvärdigare än andra småbilar, exempelvis Fiat 127, Peugeot 104 eller Renault 5. Det var kort och gott en halvkombi med tvärställd motor och framhjulsdrift.

Redan från start fanns Golf att få med tre eller fem dörrar men oavsett antal dörrar var bilen 370 centimeter lång, 41 centimeter kortare än Folkvagnen. Det rådde ingen tvekan om att Golf var ett direkt svar på de framgångsrika, framhjulsdrivna småbilarna från Frankrike och Italien.

Volkswagen Golf Mk I

Radio ingick inte i standardutrustningen men väl en klädd ratt som var skön att hålla i.

Vid lanseringen av Golf stod Volkswagen mitt uppe i den stora omläggning av modellprogrammet som inleddes i och med att Rudolf Leiding efterträdde Kurt Lotz som verkställande direktör. När Lotz lämnade stod VW-aktien i botten och framtiden såg mörk ut. Leiding började med att sätta punkt för utvecklingsprojekt EA 266 som då hade kostat cirka 325 miljoner kronor men inte resulterat i mer än två prototyper i Golfstorlek, med luftkyld mittmotor! Han fortsatte med att göra sig av med tekniske chefen Werner Holste som hade lyckats bygga upp en ofantligt stor och tungstyrd designavdelning. Därefter beslöt Leiding att nästa VW-modell skulle baseras på Audi 80 och att ett helt nytt projekt skulle påbörjas – EA 337, mer känt som första generationen Golf.

Leiding var drivande i det stora men nödvändiga arbetet att omorganisera företaget. Det rent tekniska initiativet kom dock från Ingolstadt. Golf var ett tydligt exempel på hur något kan vara bättre än summan av sina delar. Konstruktionslösningarna liknade de som fanns på konkurrenterna men Volkswagen hade lyckats kombinera utrymmen, köregenskaper, prestanda och förarmiljö på ett bättre sätt än Fiat, Renault, Honda eller någon annan hittills hade gjort. Att sitta i Golf gav inte känslan av att befinna sig i en småbil. Golf var ovanligt ombonad och välbyggd för att vara en småbil. Alla delarna passade ihop med varandra och bilen svarade exakt på förarens kommandon. Styrningen var neutral, bakvagnen följde med utan sladdtendenser, krängningen var kontrollerad och bilen vek sig inte över sina framhjul.

Volkswagen Golf Mk I

Golf blev liksom sin föregångare en av svenska polisens allra minsta radiobilar.

Teknikens Världs utsände Börje Isakson rapporterade hem från första provkörningen lyriskt att: ”Det är inte tal om annat än att Golf är en rolig bil. Och det är inte tal om annat än att det är beundransvärt att ha lyckats kombinera denna lust med tysk gedigenhet.” Steget upp från den gamla Folkvagnen med svansmotor och lynniga köregenskaper var stort. 40 års utveckling märktes på köregenskaperna som på Golf var i världsklass. Att gå direkt från gamla folkan till nya Golf var som att förflyttas till en annan värld.

Men visst fanns också brister. Växellådan var inte lika precis och lätthanterad som i Folkvagnen och dessutom var spärren till backväxeln alldeles för vag. En annan minuspost var baksätet som var trångt om framsätespassagerarna var av normallängd. Tre personer i baksätet blev otrevligt, särskilt för den i mitten som tvingades sitta på en obekväm valk.

Volkswagen Golf Mk I

Volkswagens medicin mot 1970-talets bilkris var Golf GTI. Bilen som blev pionjär för ett helt nytt segment kom till Sverige sommaren 1976 och började genast köra cirklar runt bilar som förr ansetts snabba. 1982 blev Golf GTI ännu snabbare då motorn växte till 1,8 liter.

Högre effekt och bättre prestanda som botemedel kan tyckas märkligt i en tid då säkerhetsdebatt och hastighetsbegränsningar orsakade något av en bilkris. Men det var precis vad Volkswagen tog till. Genom att ta den uppborrade LS-motorn på 1,6 liter och utrusta den med samma typ av bränsle-insprutning som användes av Volvo och Saab fick man ett litet kraftpaket med 110 hästkrafter. Detta kraftpaket placerades i Audi 80 GTE men väckte betydligt mer uppmärksamhet och skapade en braksuccé som Volkswagen Golf GTI.

Volkswagen Golf Mk I

Interiören i Golf GTI påminde mycket om den i sportcoupén Scirocco.

Audi 80 GTE var tyst och bekväm, Golf GTI var otvivelaktigt tuffast. Karossen var sänkt och fjädring och bakaxel förstärkta. Spårvidden var 14 millimeter bredare. Svart grill med röd bård och bokstäverna GTI tydligt markerade, svarta stötfångare, svarta hjulhuskanter och svarta ytterspeglar utmärkte GTI-modellen. Med mer effekt blev den körglada Golfen en tävlingsvagn för den som så önskade och något att snobba med för den som nöjde sig med det. Succén var omedelbar. De ursprungligen planerade 5 000 bilarna blev betydligt fler med tiden. Serieproduktionen av Golf GTI påbörjades i juni 1976, vilket inte bara markerar starten på en helt ny klass utan även inledningen till en monumental försäljningsframgång.

På samma sätt som GTI-modellen blev en föregångare i sitt slag blev Golf med dieselmotor en sensation och stilbildare som banade väg för en ny generation dieselbilar när den lanserades 1977. Ovanan att tanka diesel i en så liten bil var stor. Teknikens Värld gav sig ut på en 450 mil lång testresa under vilken man mer än en gång fick rusa ur bilen för att handgripligen stoppa mackpersonalen från att fylla tanken med 93-oktanig bensin. Den här Golfen skulle ju ha dieselolja à 64 öre litern. Golf GLD hade en så kallad virvelkammardiesel på 1 471 kubikcentimeter som var utvecklad ur Passat-motorn. Effekten var bara 50 hästkrafter men Golfen var liten och lätt.

När Teknikens Världs testlag kom tillbaka från sin Sverigeresa hade man passerat bland annat Smygehuk, Kalmar, Karesuando och Luleå, och inte förbrukat mer än 0,68 liter diesel per mil. Mercedes hade redan mutat in den typiska handelsresandeklassen med sina dieselbilar och även Peugeot 504 var en stor och bekväm men dyr dieselbil. Med Golf GLD banade Volkswagen väg för dieseln som drivkälla även i utpräglade familjebilar.

Volkswagen Golf Mk I

Golf blev en enorm succé även i Sydafrika och där byggdes den till och med 2009 under namnet Citi Golf.

I Sverige hade vi inte kunnat köra en ny öppen Volkswagen sedan 1974 då hårda säkerhetsbestämmelser omöjliggjorde import av den öppna Folkvagnen. Golf Cabriolet blev därför en välkommen nyhet när den anlände 1979, inte bara i Sverige utan även resten av världen då den gamla cabrioleten hade börjat sjunga på sista versen. 310 000 exemplar av den öppna Folkvagnen hade då sålts, vilket var en imponerande siffra för en cabriolet, men slutet var oundvikligt. Att en ny cabrioletmodell skulle byggas på Golf var ett enkelt beslut av flera skäl. Golf var en storsäljare och fanns redan i flera olika versioner. Ända sedan 1948 hade alla öppna Volkswagen-bilar byggts av karosserifirman Karmann i Osnabrück och Golf Cabriolet blev inget undantag.

Modellen utvecklades gemensamt av Volkswagen och Karmann och var långt ifrån en Golf med avsågat tak. Ledordet var funktion. Det där med form kom i andra hand. Bland funktionskraven fanns att suffletten skulle stjäla minimalt av bagageutrymmet, suffletten skulle vara lätt att sätta på och ta av, med suffletten nedfälld skulle fyra vuxna kunna åka bekvämt och med suffletten uppfälld skulle komforten motsvara den i en täckt bil. Karmann var experter på sufflettillverkning och sydde Golf-taket i fem lager som isolerade mot kyla, fukt och värme.

Volkswagen Golf Mk I

Kan man köra öppet på vintern? Teknikens Världs Dag E Hogsten kände sig manad att besvara den udda frågan och tog sikte på Östersund med 18 minusgrader på termometern. Svaret blev ett ja, men med rätt klädsel.

Den blev tjock och tung men hanteringen underlättades av en gasfjäder. Med lite träning kunde suffletten fällas upp på omkring 20 sekunder. Cabrioletmodellen blev liksom alla övriga Golf-varianter en stor framgång och starkt bidragande till att nära sju miljoner bilar har byggts. Första generationen Golf tillverkades till och med 2009 i Sydafrika som ett budgetalternativ till de moderna modellerna.

Texten är hämtad från boken Stora guiden om Volkswagen, utgiven av Teknikens Värld. Fler artiklar ur serien ”Historien om” hittar du här.

Visa kommentarer