100316-skugga livbåt

I skuggan av en livbåt

Efter en natt på Nilen är vi redo för det riktiga Afrika. ”Welcome to Sudan”.

Wadi Halfa, Sudan

1 015 mil från Stockholm

Hittills har resan, ur komfortperspektiv, hållit förhållandevis hög standard. Kanske för att vi mestadels ändå åkt genom någorlunda civiliserade länder. I takt med att vi kommer längre söderut förändras saker och ting till det nya och okända. Just natten mellan måndags och tisdags tror jag var just en sån där ny och okänd upplevelse. Vi hade tidigare fått många skräckhistorier berättade för oss om båten mellan Egypten och Sudan, men som svensk är det ganska enkelt att vifta bort med orden ”så illa kan det ändå inte vara”. 

Vi hade i alla fall klart för oss att det skulle bli trångt och högljutt. Speciellt med tanke på att alla hytter var slutsålda sedan länge. Vi infann oss därför vid hamnen i god tid i lördags morgon, och som turistande europé i Afrika har man fördelen att man slipper stå i kö. Går man inte själv förbi den blir man framföst av en polisman. Jakten på stämplar till passet gick därför förvånansvärt smärtfritt och vi kunde äntra den beryktade båten redan strax efter 10 på förmiddagen. I brist på hytt hade vi blivit rekommenderade att försöka hitta en plats uppe på det öppna däcket, allra helst i skuggan av en livbåt. Eftersom tullen hade gått så smidigt var vi bland de första ombord och kunde således välja och vraka bland platserna. Livbåtstipset verkade vettigt och vi ockuperade delar av skuggan från den ena. Därefter var det bara att försöka få det så komfortabelt som möjligt på stålgolvet och bevaka reviret, men framför allt, vänta. Båten sades avgå från Assuan någon gång mellan 16 och 17 på eftermiddagen, men i sann Afrika-anda hade vi självklart inte rört oss ur fläcken när klockan slagit fem. Först en stund efter sex, och åtta timmar på båten, kunde vi lätta ankar och bege oss ut på vattnet, mot Sudan. 

Så länge vi höll oss uppe på det öppna däcket gick resan förhållande smärtfritt. Värre var det när man tvingades ner under däck. Maken till misär är svår att hitta. Restaurangen överraskade visserligen positivt med mat som man inte ens blev sjuk av. Men därefter blev det värre. Toaletterna var översvämmade, luften fruktansvärd och till råga på allt spred sig en obeskrivlig doft som fick hela kroppen att krypa av obehag. 

Så efter att ha tillbringat en natt med himlen som tak och Nilen som utsikt tillsammans med 524 andra personer på båtan började vi framåt lunch i tisdags närma oss Wadi Halfa och Sudan. Hamnen angjordes och vi kunde äntligen komma ut i det fria. Hamnen består av en stenpir i, vad det känns som, mitt ute i ingenstans. Wadi Halfa som stad känns mest som ett gäng slumpmässigt utplacerade hus mitt i öknen. Förhoppningsvis anländer pråmen med våra bilar under onsdag förmiddag. Då kan vi sätta av söderut mot Khartoum redan under eftermiddagen och lämna denna ökenhåla bakom oss.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!