En italiensk amerikanare eller en amerikansk italienare? Pantera är hur som helst brutal och har mäktiga däcksdimensioner.

Det är däcken som gör Pantera. Dess extremt breda bakdäck blir som en visuell chock när den låga bilen kört förbi dig. Men då ska vi ha i åtanke att bilen på bilderna inte har bredast möjliga konstellation. Här sitter bakdäck i dimensionen 335/35 på 17-tumsfälg, men det finns även 345 för den som är sugen.

Det är inte optimalt vid körning på bana, så breda sulor ger för mycket grepp och skapar motstånd. Men det ser fräckt ut!

Visst, resten av bilen är också läcker. Motorn till exempel, denna rejäla V8 från Ford låter underbart. Taxa fram på femman i 70 km/h och motorn klonkar som en fiske-båt. Växla ner två steg, tryck plattan i mattan och det rogivande ljudet övergår i ett vansinnigt  ilsket vrål. Växellådan från ZF har ettan längst ner till vänster i den öppna kulissen. Handhavandet är lite trubbigt, du kastar knappast i nästa växel fantomensnabbt. 

Styrningen är lätt, trots avsaknaden av servo. Ratten är aningen vinklad uppåt, lite som en bussratt. Körställningen är också lite speciell, förarstolen sitter lågt så benvinkeln blir som i en go-cart. Det medför också att ratten kommer högt upp.

Bilen vi har fotograferat är sällsynt, det är en orörd GTS som inte fått skärmbreddare eller jättevinge. Inte heller är den kliniskt ren i motorrummet, som flertalet Pantera brukar vara. 

Bilen har endast gått 3 200 mil och den började sitt i liv hos en tysk kroppsbyggare! Muskelbil hos muskelberg. Men tysken fick mer tycke för tabletter och muskler än bilkörning, så hans Pantera blev stående. 2005 köptes den från dödsboet av Kjell Jansson, en av Sveriges riktiga Pantera-experter. Och efter bara ett år i händerna på en yngre förmåga var det Leffes tur att ta över.  

– Detta exemplar byggdes 1981, när fabriken hade en låg tillverkningstakt. Bara 30–35 bilar byggdes det året och de flesta av dessa var GT5:or, säger Leffe Söderström.

Det har blivit några praktiska förändringar sedan Leffe blev ägare. Slangarna med hetvatten till värmepaketet passerar genom mittkonsollen vilket gjorde kupén bastuvarm. Leffe minskade problemet genom montering av två kulventiler för avstängning på in/utlopp-slangarna till värmepaketet redan i motorrummet vilket gjort klimatet bättre. Men en gåta med Pantera är att bilen saknar friskluftsintag. Kupéfläkten kör bara runt luften som finns i kupén. En A/C finns, men exemplaret i den här bilen måste servas.

Den här bilen har kvar originalutväxlingen som upplevs låg. Vissa ägare har bytt till högre utväxlingar för bättre långfärdskomfort, men 2 500 r/min vid 110 km/h är faktiskt inte så farligt, det bara låter så. Jag växlar ner och låter motorn ryta till ordentligt. Wow!

Bilmärket De Tomaso har mer än 40 år på nacken. Det har varit en resa med många ups and downs och många ägarkonstellationer. 

Alejandro De Tomaso kom från Argentina, dit hans farfar utvandrade från södra Italien. Firman grundades i Modena 1959, samma år som De Tomaso byggde sin första Formel 2-bil. Sedan rullade det på, mest med varierande typer av vägvagnar. Vallelunga från åren 1964–1966 hade en fyrcylindrig Ford Corsair-motor, men det var åttacylindriga motorer som skulle bli firmans framtidsmelodi.

Sedan Alejandro De Tomaso 1967 sålt 80 procent av aktierna till släktingar i USA fick han pengar att spendera på ett nytt och ambitiöst projekt. Så föddes Pantera, som skulle bli märkets verkliga massproduktionssuccé. 

Visserligen har Alejandro själv alltid varit starkt involverad i sina bilars formgivning, men i det här fallet tycks det mesta stamma från den amerikanske designern Tom Tjaarda, som i många år arbetade för Carrozzeria Ghia, senare helägt av Ford. Ett av hans förslag tilltalade De Tomaso så pass att en modell i skala 1:5 byggdes, och när Lee Iacocca hos Ford såg bilen blev resultatet att en fullskalemodell i glasfiber byggdes. 

Den var klar i augusti 1969 och sedan dröjde det inte länge förrän en körbar prototyp började provas. I mars 1970 inbjöds till pressvisning på Monza-banan och i april visades Pantera i New York. Det aviserade priset på strax under 9 000 dollar ansågs häpnadsväckande lågt. 

De Tomaso Pantera är en självbärande konstruktion, vilket Mangusta inte varit. Motorn ligger alldeles bakom de båda stolarna, rakt nedanför bakrutan, så när man lyfter den stora bakluckan avslöjas ett väldigt utrymme vars knöliga golv utgörs av en glasfiberbalja – det är bagageutrymmet. Har man bara mjuka väskor är det faktiskt riktigt användbart! Det finns också ett mycket litet handskfack ombord. 

Första seriens Pantera-motor var den som kallades Cleveland av Ford och hade en volym på 5 769 cm3. Maxeffekten låg på 310 hästkrafter SAE vid 5 400 r/min. Växellådan kom från tyska ZF, var helsynkroniserad och femväxlad. Samma sorts låda fanns i Mangusta, Mercedes C111 och vissa Ford GT40-bilar. 

Pantera har individuella hjulupphängningar runt om med triangellänkar och spiralfjädrar  samt krängningshämmare fram och bak. 

Skivbromsarna fram på de 300 först sålda bilarna i Europa var ventilerade, och fälgarna var gjutna i magnesium. Tomvikten på denna första Pantera låg på 1 290 kilo och viktfördelningen var 42/58. Panterakarosserna byggdes hos Carrozzeria Vignale. 

De första 300 bilarna såldes av De Tomaso i Europa. Först därefter startade exporten. Panterans första årsmodell brukar anges som 1971, men 285 bilar hann både byggas och säljas i slutet av 1970. 

I USA betraktade man Pantera som en huvudsakligen amerikansk bil, som byggdes i Italien för att det var så läckert med italiensk formgivning… Ett faktum är dock att Ford hade stora intressen i den rätt begränsade tillverkningen. 73:-orna som såldes i USA hade vanligen Goodyear-däck av en typ som var speciellt framtagen för Pantera, mycket breda och med för tiden extremt låg profil. 

I slutet av 1972 var De Tomaso, som då till 84 procent var ägt av Ford, Italiens största sportvagnstillverkare. Firman hade totalt byggt 1 800 bilar, men produktionen ökade snabbt. Nu följde en lång period av relativt flitigt bilbyggande och med litet kreativ bokföring så tillverkades faktiskt Pantera under hela fyra decennier! 


Tre anledningar att köpa

1. Mytomspunnen men prestigelös.

2. Praktiskt med Fordmotor.

3. Fanns med i SuperTrumf.

 

Tre anledningar att tänka en gång till

1. Dödsdömd i stan.

2. Usel ventilation.

3. Utsatt position för bagage.


Fakta De Tomaso Pantera

Ursprungligt pris: motsvarande 62 000 kronor år 1971 (i USA). | Teknik: V8, 5 763 cm3, förgasare, 330 hk vid 5 400 r/min, 515 Nm vid 3 600 r/min, bakhjulsdrift, 5-växlad manuell låda. | Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 250, längd 424, bredd 180, höjd 110. Tjänstevikt 1 417 kg. Bränsletank 80 liter. | Fartresurser: 0–100 km/h 5,5 s. Toppfart 260 km/h. | Bränsleförbrukning: 1,70 l/mil (blandad körning).

 


 

Köpguiden publicerades ursprungligen, och i sin helhet, i Klassiska Bilar 8/2011.

Visa kommentarer