Bilköp under knivhot

Att sälja bil på Blocket har sina sidor. Jag fick en skräckupplevelse för ett par veckor sedan när jag sålde jag min Mercedes cabriolet.

Priset – 79 000 kronor – var tydligen rätt för det dröjde inte mer än en minut innan den förste ringde. Han bjöd 60 000 kronor vid snabb affär. Jag sade nej. Men han ville i alla fall komma och titta. Min hustru var hemma just då och jag förklarade att han i så fall kunde ringa till henne och göra upp om en tid.

Nästa samtal, från en bilhandlare, dröjde inte mer än ett par sekunder.

– Jag köper den, sa han, kort och koncist.

Vi kom överens om att träffas om en halvtimme och göra upp affären. Fick sedan kontakt med den förste mannen. Så här lät det, något förkortat.

– Du behöver inte komma ut och titta på bilen, den såldes nyss.

– Nej. Jag ska åka och titta på den.

– Gör inte det, den är redan såld.

– Då kommer jag ut och skär sönder bilen. Jag vet var du bor. Man jävlas inte med zigenare.

Efter ytterligare några hotelser lade jag på luren och ringde till hem till familjen och bad dem låsa dörren.

Sedan ringde folk non-stop på bilen innan annonsen raderades från Blocket några minuter senare.

Bland andra ringde en man som presenterade sig som knivmannens kusin.

– Du får 50 000 kronor. Jag har pengarna med mig. Jag kör nu, sa han.

Jag ägnade fem minuter i telefonen för att få honom att förstå att bilen var såld. Men jag var glad att han inte hotade mig med kniv.

Tre saker förundrar mig.

För det första: Varför ringer så många människor och föreslår tokaffärer? Det verkar vara lag på att om man annonserar en bil för 100 000 kronor så erbjuds man 50 000 kronor.

För det andra: Varför betonar så många bilköpare att de ”har pengar”? Det ställer ju knappast den spekulanten i en särställning i mina ögon. Vilken köpare har inte pengar?

För det tredje: Vad säger romer/zigenare om sådan här business? Merparten är ju bevisligen inte skumma hästhandlare i bilnäringen. Men sådana här typer sprider ju ”badwill” för en hel folkgrupp.