Nu lönar det sig att köpa laddhybrid

Snart lönar det sig att köra på el. Nästa sommar börjar det nya bilskattesystemet gälla, och de höjda miljöbilspremierna kommer att få kalkylen att tippa över till laddhybridernas fördel.

I sommar träder det nya bonus/malus-systemet i kraft. Bonus till elbilar, laddhybrider och gasbilar, malus till alla bensin- och dieseltörstiga bilar. Jämfört med den gamla supermiljöbilspremien höjs bonusnivån. Renodlade batteribilar får bonusen höjd från 40 000 kronor till 60 000 kronor. Även laddhybrider känner av guldregnet. Från och med juli får laddhybrider rabatt på upp till 35 000 kronor om den har bra räckvidd.
De höjda premierna i kombination med sänkta priser på elbilar och laddhybrider innebär att vi står inför ett fundamentalt skifte på marknaden. För första gången kommer många svenskar att kunna räkna hem en laddbar bil på strikt ekonomiska grunder.
Att borda oljeriggar på Nordsjön för Greenpeace och använda tvättbara blöjor är inte längre en livsstilsförutsättning. Du måste heller inte ha en tjänstebil. Från och med nästa sommar räcker det med att vara sparsam och privatköpare.
För att den laddbara bilen ska löna sig gäller det förstås att man utnyttjar eldriftens låga milkostnader.

Vi har räknat på den modell som Teknikens Värld har utnämnt till vinnare i det senaste laddhybridtestet, Kia Niro Plug-In Hybrid. Det är en ny modell i golfklassen. Med 4,36 meter i längd är den stor nog för de flesta familjer. Drivlinan består av en 1,6-liters bensinmotor på 105 hästkrafter och en elmotor på 60 hästkrafter, vilket ger en totaleffekt på 140 hästkrafter. Kort sagt: En lagom stor, ganska rymlig bil med en stark hybriddrivlina.
Det vi framför allt gillade var batteriet som gav en verklig räckvidd på 5,2 mil. En bra räckvidd bland laddhybrider. Som en jämförelse kan nämnas att vi bara kom 3,4 mil med laddhybridversionen av Volkswagen Golf, som dessutom är betydligt dyrare. 1,8 mil låter inte som en stor skillnad, men multiplicerad med alla gånger du kör bilen gör det skillnad. Det är nämligen antalet mil du kan köra på el som avgör både miljö- och ekonomikalkylen.

Kia Niro Plug-In Hybrid vs Kia Niro 1,6 GDi Hybrid

Vi har jämfört Kia Niro Plug-In Hybrid med sin tvilling utan sladd, Niro 1,6 GDi Hybrid.

Så här har vi räknat: Niro laddhybrid kostar i dag 298 900 kronor. Med ett CO2-utsläpp på 29 gram kommer staten att från och med juli 2018 ge 35 843 kronor i rabatt, vilket ger ett nettopris på 263 057 kronor. Den vanliga Niro-modellen kostar 214 900 kronor. Det betyder att man med laddhybridversionen måste tjäna in en prisskillnad 48 157 kronor. Och det gör den ganska snart med snål eldrift.
Räkna med att bilen drar 1,5 kWh per mil när den går på el. Det ger en milkostnad för elkraften på 1,50 kronor per mil. Den vanliga Niro-modellen är en snål hybridmodell, dock utan laddmöjlighet, och drar 0,38 liter per mil i EU-körcykeln. Vi räknar med att vi klarar oss på 0,5 liter per mil i verkligheten. Med ett bensinpris på 14 kronor per liter betyder det 7 kronor per mil i bränslekostnad. Med eldrift sparar man alltså 5,50 kronor per mil.
Resten är enkel matematik: Efter 8 756 el-mil har merkostnaden körts in. Varje mil utöver det är ren vinst, i dubbel bemärkelse.

Hur lång tid tar det då att ”köra hem” laddhybriden Kia Niro?
Undersökningar visar att de flesta ägarna laddar hemma och att de kör merparten av sin totala körsträcka på el. Om vi uppskattar att drygt fyra mil per dag körs på el klarar man av 1 500 elmil per år. Då har man sparat in merkostnaden efter knappt sex år.
Det innebär inte att man måste äga bilen i sex år för att den ska vara ekonomiskt motiverad. Alla som köper begagnade bilar kan nämligen också räkna. Det är en av anledningarna till att de köper en begagnad bil i stället för en ny.
Den snåla laddhybriden kommer att vara mer eftertraktad än den konventionella bilen. Laddhybrid-Passat kostar till exempel 70 000 kronor mer än dieselversionen på begagnatmarknaden. Därför är det lönsamt från dag ett att välja en Niro med stickkontakt.

Det finns en komplikation i kalkylen som vi har blundat för. När batteriet är finito kör man på bensin, och laddhybridversion drar då drygt en deciliter mer per mil jämfört med vanliga Niro. Men för den som regelmässigt kör kortare sträckor och bara undantagsvis sträcker ut på landsvägarna innebär det ingen större skillnad. Kör man 300 mil på bensin innebär laddhybridens större törst en merförbrukning på 30 liter per år.
Slutsats. En vettigt prissatt laddhybrid med anständig räckvidd på el går att motivera på ekonomiska grunder om man har en körprofil med en hög andel kortkörningar, alltså el-mil.
Men det håller inte att låta prislappen slicka 400 000 kronor-taket som Volkswagen Golf GTE och Toyota Prius Plug-In Hybrid. Kia och Hyundai har gjort miljön och marknaden en tjänst när de dragit ner prisnivån till närmare 300 000 kronor för sina plug in-modeller.
Räckvidden är också viktig. Tre, fyra eller fem mil på el gör stor skillnad om pendlingen är fem mil om dagen.

Till sist: Det här betyder inte att alla ska beställa en ny Kia Niro i morgon. Kör man många mil på långa helgresor är inte laddhybriden ett smart val. Men för alla som kör som majoriteten – några mil om dagen – börjar vissa laddhybrider kännas riktigt lockande.

Så fungerar Bonus-Malus 2018

Bonus-malus-systemet träder i kraft från och med juli 2018. Det omfattar nya bilar som registreras från halvårsskiftet, den befintliga vagnparken berörs alltså inte.
Supermiljöbilspremien på 40 000 kronor som finns i dag försvinner, liksom de skattebefriade miljöbilarna under 95 gram.

I stället införs en bonus för bilar som släpper ut högst 60 gram CO2/km. Nollutsläppsbilar, alltså batteridrivna elbilar, får 60 000 kronor i bonus. Bonusen trappas sedan av med 833 kronor per gram, upp till 60 gram. Bilar som släpper ut 60 gram får alltså 10 000 kronor i bonus, vilket är den lägsta bonusen. Gasbilar får 10 000 kronor i bonus, oavsett CO2-utsläpp.

För bensin- och dieseldrivna fordon tas en förhöjd fordonsskatt (malus) ut under de tre första åren: 82 kronor per gram CO2 utöver 95 gram och upp till och med 140 gram, och 107 kronor per gram CO2 utöver 140 gram. Från år 4 och därefter är koldioxidbeloppet 22 kronor per gram koldioxid utöver 111 gram.

Samtliga bilar, även el- och laddhybrider, åläggs en fast grundavgift på 360 kr/år. För dieselbilar tillkommer ett bränsletillägg som är antal gram CO2 multiplicerat med 13,52.

Elbil: Prisskillnaden kan äta upp besparingen

Elbil jämfört med vanlig bil

En renodlad batteribil har längre räckvidd på el och kan därför räkna hem en större milkostnadsvinst. Men så länge tillverkarna tar väldigt bra betalt för batterierna krävs det speciella körvanor för att batteribilarna ska framstå som ekonomiskt smarta köp jämfört med laddhybrider.

Låt oss ta vårt exempel: 1 500 elmil med en laddhybrid kostar lika mycket i ”bränsle” som 1 500 mil i en renodlad elbil. Men resterande 300 mil som laddhybriden går på bensin gör skillnad. Låt oss anta att 250 mil av dessa körs på el av elbilen och med bensin av laddhybriden. Milkostnaden är 1,50 respektive 8,40 kronor. Det betyder att man med elbilen sparar 1 725 kronor på dessa marginalmil. Men resterande 50 mil, som körs på bensin med den flexibla laddhybriden, vad kostar de elbilsföraren? Blir det taxi, hyrbil eller inställd resa?

Problemet är också prissättningen av elbilar. Kia Niro finns inte som elbil (kommer dock senare i år), men Hyundai har båda sorterna av kusinen Ioniq. Och då kostar batteridrivna elbilen Ioniq 50 000 kronor mer än laddhybrid-Ioniq. Att köra in den merkostnaden kräver en elbilsoptimerad körprofil. Helst max tio mil om dagen, och aldrig några långresor.

Marknadens kanske mest prisvärda elbil, Renault Zoe med det nya stora batteriet som ger 40 mils räckvidd i EU-körcykeln, kostar 302 900 kronor. Efter 60 000 kronor i rabatt efter första juli 2018 stannar nettopriset på 242 900 kronor. Det är uppskattningsvis 100 000 kronor mer än vad motsvarande konventionella småbil kostar, vilket ger en ekonomisk brytpunkt vid 14 300 mil (räknat på en kostnadsfördel på 6,90 kronor per mil). Visst påstås att elbilen ska ha lägre servicekostnader, men ny teknik brukar samtidigt också vara reparationsbenägen. Kalkylen ser inte lika bra ut som för laddhybriden.

Är det smart att hyra batteriet?

Renault Zoe med batteri

Renault och Nissan erbjuder hyra av batteri. Priset sänks då med 80 000 kronor, men å andra sidan får man betala en hyra på 8 388-14 388 kronor per år beroende på körsträcka. Om det är ett smart alternativ till att låta batteriet ingå i bilpriset beror på hur länge batteriet håller. Vår bedömning är att Renault inte tar några risker med sin kalkyl. Det är i varje fall ingen genväg till billigt elbilsägande.

En Renault Zoe utan batteri kostar 222 900 kronor. Efter avdrag för bonusrabatten på 60 000 kronor har kunden betalat 162 900 kronor – ett ganska högt pris för en bil som är mindre än Renault Clio. Några billiga elmil blir det heller inte. Hyr man ett batteri för upp till 1 000 mil per år kostar det 9 588 kronor per år. Ovanpå det tillkommer elkostnaden för 1 000 mil, cirka 1 500 kronor. Totalt sett kostar ”bränslet” 11 088 kronor för 1 000 mil, alltså 11,09 kronor per mil. Kör man en bensindriven Clio lär det vara svårt att komma över 9,00 kronor i milkostnad för bränslet.

Så mycket laddar förarna av laddhybrider

Ladda laddhybrid

Volkswagen gjorde 2016 en undersökning bland ägarna av deras laddhybrider, Golf GTE och Passat GTE. Nästan hälften av förarna laddar enbart hemma, och ytterligare drygt 30 procent svarar att de till övervägande del laddar hemma. Hälften av förarna kör minst 80 procent på el. Bland de som kör 25-50 mil per vecka är elandelen 67 procent. Elandelen ökar med minskad körsträcka.
Undersökningen genomfördes under september 2016 via webbenkät. Totalt tillfrågades 2 211 personer, varav 1 352 svarade på enkäten.

Visa kommentarer
NUVARANDE Nu lönar det sig att köpa laddhybrid
NÄSTA Mini facelift officiell