Opel RAK 2

90 år sedan Opel RAK 2 nådde 238 km/h

En gång i tiden var Opel riktigt inne i det här med raketbilar. De byggde flera stycken och just i dag är det 90 år sedan raketbilen RAK 2 nådde svindlande 238 km/h på Avus-banan i Berlin.

Fritz von Opel var inte bara barnbarn till Opels grundare Adam Opel, han var även racerförare, företagare och framstående ingenjör. 1927 blev han intresserad i ett österrikiskt raketprojekt som astronomen Max Valier drev. Efter att ha gett sig in i det tyckte han att rakettekniken vore något för Opel. Han kontaktade därför tyska pyroteknikingenjören Friedrich Sander och bad honom hjälpa till att utveckla raketmotorer för bilar. Friedrich Sanders företag tillverkade på den tiden signalraketer med fast bränsle.

Opel RAK 1 Foto: Opel Automobile GmbH

Därefter gick det snabbt. Redan i mars 1928 hade trion tagit fram en första raketdriven bil – Opel RAK 1 som på företagets testbana i Rüsselsheim nådde 100 km/h på åtta sekunder. Oerhört snabbt på den tiden. Bakom ratten på raketbilen, som i grunden var en Opel 4/12, satt racerföraren Kurt Volkhart som bakom sig hade tolv Sanders-raketer som innehöll 40 kilo explosiva ämnen. Som mest kom RAK 1 upp i 125 km/h.

Opel RAK 2 inför publik på Avus-banan i Berlin den 23 maj 1928. Foto: Opel Automobile GmbH

Fritz von Opel och hans kollegor var inte nöjda – snabbare skulle de köra. Men Opels testbana i Rüsselsheim räckte in till för högre hastigheter så körningarna förflyttades till den mytomspunna och delvis ökända Avus-banan i Berlin som hade väldigt, väldigt långa raksträckor (9 km vardera) mellan ”dödsväggarna” (Wall of Death) som 180-gradersböjarna i varje ände kallades. Avus var för övrigt en förkortning av Automobil-Verkehrs- und Übungs-Straße och än i dag kan du köra på den då delar av den är en del av Autobahn-nätverket.

Inför körningarna på Avus-banan hade man lyckats ta fram en ny raketbil – Opel RAK 2 som grundade sig på ett chassi från en Opel 10/40. Den var en tydligt förbättrad version av RAK 1, bland annat hade den större ”sidovingar” och var dessutom betydligt längre med sina 4,88 meter från nos till stjärt. 560 kilo vägde den.Men den kanske största skillnaden var att RAK 2 hade dubbelt så många raketenheter än RAK 1 – 24 stycken som tillsammans utvecklade en drivkraft motsvarande 6 000 kilo. De 24 raketenheterna aktiverades sekventiellt på elektrisk väg genom en fotpedal.

Opel RAK 2 med sina 24 raketenheter, redo för rekordkörning på Avus-banan. Foto: Opel Automobile GmbH

Förare denna gång var Fritz von Opel. Det var den 23 maj klockan 10.00 och på läktarna (som delvis finns kvar än i dag) satt och stod 3 000 åskådare med stora ögon. Lägg där till massor av journalister, fotografer, filmare, skådespelare, politiker och annat folk som ville vara med där det kanske skulle skrivas historia.Fritz von Opel gav sig iväg, klarade den svåra nordkurvan (där Jean Behra körde ihjäl sig 1959 när han flög upp och över vägbanan) och saktade in inför publiken på läktarna. Tre minuters körning gav ett nytt världsrekord – 238 km/h som högsta registrerade hastighet. Opel blev plötsligt ett namn på allas läppar.

Exakt en månad senare, den 23 juni 1928, slog Fritz von Opel och Friedrich Sander till med ännu ett världsrekord. Denna gång i Opel RAK 3 som körde på räls. 256 km/h kom fordonet upp i.Ett drygt år senare, den 30 september 1929, tog de nästa kliv i sitt raketsatsande. Världens första raketdrivna flygplan, Opel-Sander RAK 1, lyfte och nådde 100 km/h.Kort därefter lades Opels raketprojekt ned på grund av lågkonjunkturen, kallad Den stora depressionen, som följde efter Wall Street-kraschen i New York den 29 oktober 1929.

Fritz von Opel var så klart stolt över vad han hade åstadkommit. Foto: Opel Automobile GmbH

Opel är, med all rätt, stolta över sin historia inom raketdrivet. De till och med benämner det som att de lade grunden för bemannade raketfärder.

Aktuellt just nu

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av Teknikens Värld + powerbank för endast 129 kr. Köp nu!