080331-bättre-vägar

Bättre vägar – det gröna framtidshoppet

Nya drivmedel, bränslesnålare bilar – visst låter det bekant! Under våra hjul pågår en tystare revolution. Jakten på trafiksäkra, tysta men samtidigt ”lättrullade” vägar är i full gång.

– Dåligt underhållna och skrovliga vägbanor kan i värsta fall höja bilarnas bränsleförbrukning med 20 procent, säger Björn Birgisson, Sveriges enda professor i Väg- och banteknik. 

Björn Birgisson är islänning men har fått sin skolning i USA, bland annat har han arbetat på universitet i Minnesota och i Florida. En av Birgissons specialiteter är att förstå vilken effekt fordon som trafikerar en väg har på vägbanan, hur vägbeläggningen åldras och sambandet mellan kostnaden för vägbanan och dess livslängd. 

– Vi har mycket att vinna på att hålla vägarna i gott skick. Förutom att bilisterna sparar på sina däck och hjulupphängningar, blir miljövinsterna väldigt stora, förklarar islänningen. 

Björn Birgisson som tillträdde som professor vid Kungliga Tekniska Högskolan för ett år sedan ser en rad utmaningar i en nära framtid. 

En är att utveckla mer lättrullade och tystare vägbeläggningar utan att äventyra trafiksäkerheten. Det finns nämligen ett motsatsförhållande mellan rullmotstånd och säkerhet. 

– En jämn vägyta inbjuder till högre hastighet men har samtidigt en lägre friktion mot däcket jämfört med en skrovligare vägbeläggning. Det innebär att det inte går att bromsa lika effektivt. Beläggningar med mer grovkorniga blandningar ger som regel bättre väggrepp, inte minst vintertid, och är därför generellt sett säkrare. 

En och annan bilturist har säkert upptäckt att svenska vägbeläggningar ofta är bullrigare än de på kontinenten. 

Det har sin naturliga förklaring, i kalla glestrafikerade Norden finns det många fördelar med att lägga grovkorniga vägbeläggningar (bättre grepp på vintern och billigare), som ofta leder till högre bullernivåer än beläggningar som innehåller mindre stenar. 

Men nu kan det skönjas en ljusning på denna punkt. Så kallad porös beläggning med luftfickor har visat sig ge lägre trafikbuller. 

– Tänk dig en mix som ser ut som popcorn som pressats ihop och är fylld med små luftfickor. Denna blandning tenderar att bli väldigt tyst, säger Björn. 

Just nya blandningar är ett av ledorden när morgondagens hjulunderlag ska tas fram. 

Forskning hos Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har visat att om kan man rucka på gamla formler och i stället optimera sammansättningen för olika förhållanden kan man förlänga livslängden på asfalten med minst 50 procent. 

Detta är önskvärt, inte minst av miljöskäl. Björn Birgisson återkommer gång efter annan till att energiåtgång och miljö plötsligt blivit prioritet nummer ett i utvecklande av nya beläggningar. 

– Detta är en etisk fråga – det är nu upp till oss att utveckla vägar som är miljövänliga. Det kan handla om att återvinna vägbeläggningen eller att återvinna lastbilsdäck och blanda in dem i vägbeläggningarna och på så sätt öka livslängden och minska vägbullret. 

Det pågår även intensiv forskning för att förlänga vägbeläggningarnas livslängd. Ju längre en vägbana håller desto mindre blir anläggningskostnaden per år. Det är också viktigt att kostnaderna för underhållet under den livslängd vägen är tänkt att hålla sänks. Här är behovet av forskning mycket stort. 

Ett välkänt gissel för såväl väghållare som bilister är spårbildningarna i vägbanan. Boven i dramat är framför allt dubbdäcken och den tunga trafiken. 

– Men för den sakens skull ska vi inte peka finger, våra vägar ska faktiskt vara designade även för långtradare. 

Sambandet mellan däck och vägbanan har visat sig vara mer invecklat än vad man tidigare trott. 

– När vi på 70-talet gick över till stålradialdäck berodde det på att vi eftersträvade lägre bränsleförbrukning. Samtidigt är de däcken så styva att de faktiskt påverkar vägbanan. I USA fann vi sprickor och instabilitet i slitlagret orsakade av moderna däck. 

Vägbyggnadstekniken påverkas även av klimathotet och allt som följer av det. 

– Det som driver utvecklingen just nu är i hög grad de ökande energikostnaderna. Därför är intresset för beläggningar som kan tillverkas och läggas ut vid lägre temperatur stort. Även kostnaderna för asfalt och stenmaterial har rakat i höjden. 

Utomlands är det vanligt att den övre delen av vägbanken får en slitstark och långlivad betongbeläggning, ett alternativ som i Sverige fått en styvmoderlig behandling. 

Endast ett fåtal motorvägssträckor i betong har byggts de senaste tio åren. Stora tunnelbyggen, som exempelvis Norra länken i Stockholm, kommer att beläggas med asfalt trots att det innebär att farliga gaser kan bildas i samband med bränder. Hade man valt betong hade man fått helt brandsäkra vägbanor. 

Björn Birgisson tror att framtiden kommer att föra med sig en större mix av olika beläggningar. Högtrafikerade stråk kommer att beläggas med tysta och bärkraftiga material som betong eller asfaltblandningar av högsta kvalitet, medan det lågtrafikerade vägnätet får hålla till godo med skrovligare och enklare beläggningar, som är billiga att underhålla.


Bilden ovan visar nya E4:an utanför Uppsala där den mest högtrafikerade delen fått betong medan resten av vägen belagts med asfalt. Slitstarka betongbeläggningar används annars sparsamt i Sverige.

Kort om...

...asfaltvägar

 Det klassiska receptet på asfalt är krossad småsten blandad med ett bindemedel. En typisk asfaltbeläggningen består i dag av 94 procent sten och sex procent bitumen. Bitumen, som ger asfalten dess svarta färg, framställs ur vissa råoljor.

I USA blandar man sedan länge gummipartiklar från återvunna däck in i beläggningen, gummiasfalt.

Även mer porösa beläggningar med en hög andel luftfickor används. Då får man en beläggning som både är bra på att absorbera buller och att dränera bort vatten.

...betong

 Cementbetong är en blandning av cement, vatten och stenmaterial. Blandar man in bitumen kallas det asfaltbetong, vilket är den klart vanligaste vägbeläggningen.

Aktuellt just nu

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av Teknikens Värld + powerbank för endast 129 kr. Köp nu!