Xbus ska kunna köpas med två olika chassin: Standard och som här i upphöjt offroad-utförande. Tillverkningen startar mot slutet av året. Foto: Electricbrands

Eldrivna transportbilen Xbus ska ta över Europa

Tyska Electricbrands är den senaste i raden av nystartade elbilstillverkare. Med den kompakta och eldrivna transportbilen Xbus vill de etablera sig i hela Europa.

I början av juli lanserade företaget Electricbrands sin första modell Xbus. En liten, eldriven transportbil med stora möjligheter att anpassa karossen för olika ändamål ligger enligt företaget rätt i tiden.
Tillverkningen ska börja i Tyskland mot slutet året, omkring 9 000 bilar uppges redan vara förbeställda och företaget har knutit till sig 600 återförsäljare runt om i Europa. Electricbrands etablerades år 2017 och efter att ha börjat med två eldrivna, trehjuliga mopeder började man utveckla bilen som först kallades Ebussy, numera Xbus.

Att utveckla en bil på bara 3-4 år är ovanligt snabbt i bilvärlden, inte minst för att vara ett nystartat företag. Förklaringen till den snabba takten kan vara att Xbus inte är en riktig personbil. Den kommer i stället att klassas under den europeiska fordonskategorin L7e, vilket i svenska regler kan översättas till tung fyrhjuling. Den får köras på allmänna vägar och man måste ha körkortsbehörighet B.
Xbus är bara 365 centimeter lång men uppges vara ovanligt rymlig för sin storlek. Med en kaross byggd enligt en Lego-princip, där delarna bakom förarhytten kan bytas, ska den passa för allt från transport till camping och trots att den inte väger mer än 600 kg ska den få lasta upp till ett ton.
Det finns åtta olika moduler som kan fästas på flaket bakom förarhytten och att byta modul ska man kunna göra själv. Modulerna uppges kosta 10 000–13 000 kronor styck.

1 av 3: Totalt finns åtta olika moduler att köpa till den eldrivna bussen, både för kommersiellt och fritidsmässigt bruk. Foto: Electricbrands
2 av 3 Foto: Electricbrands
3 av 3 Foto: Electricbrands

Även batteripaketet är uppdelat i moduler. I standardutförandet består det av åtta moduler om 1,25 kWh vardera. Det ska gå att i efterhand köpa till fler batterimoduler för cirka 7 000 kronor styck. Det finns plats för upp till 24 batterimoduler. Xbus uppges inte ha stöd för någon annan laddning än via 230-volt-uttag. På taket finns dock solceller som ska kunna ge laddning för upp till 20 mil per dag.
Batterierna finns i golvet mellan bakhjulen och i varje hjul finns en elmotor, så kallade navmotorer. Det finns inga tunga och utrymmeskrävande krockbalkar, runt passagerarutrymmet byggs en ram av aluminiumrör och i den fästs karosspanelerna. Det finns inga uppgifter om säkerhetsutrustning såsom krockkuddar eller autobromssystem. 

– Först och främst är det viktigt att veta att Xbus är ett L7e-B2-fordon som är föremål för andra säkerhetsstandarder än vanliga bilar. Faktum är att fordon i denna klass kan ses som en golfbil eller liknande lätta fordon. Ändå vill tillverkaren ha ett säkert fordon. Ryggraden i Xbus är gjord av stål, med krockelement och rullbur. Systemet liknar det som finns i Smart. När prototyputvecklingen fortsätter kommer det också att göras krocktester. Vi kommer sedan att publicera resultaten därefter, säger Wilfried Große-Berg på Electricbrands.

1 av 3 Foto: Electricbrands
2 av 3 Foto: Electricbrands
3 av 3 Foto: Electricbrands

Xbus ska ha en toppfart på 100 kilometer i timmen och kan köpas med batteripaket i två storlekar: 10 eller 30 kilowattimmar som ger räckvidd på 20 eller 60 mil på en laddning.
Electricbrands satsning på en L7e-klassad bil liknar den som svenska Uniti inledde 2017. Den kompakta elbilen Uniti One utvecklades först i enlighet med L7e-C-reglementet, det vill säga som en tung mopedbil. Uniti vidareutvecklade sedan One till att bli en riktig personbil men ansökte våren 2020 om rekonstruktion.
Den billigaste versionen av Xbus kostar drygt 18 000 euro, cirka 180 000 kronor och leveranserna beräknas komma igång vid mitten av 2022. Stockholmsbaserade Callisma är kontrakterade som svensk återförsäljare.

Fakta: Så säger reglerna

Per Öhlund, Transportstyrelsen. Foto: Teknikens Värld

Det finns i princip två regelverk för godkännande av motorfordon för person- eller godsbefordran på väg. De har skilda krav och definitioner på de fordon som omfattas av respektive regelverk. För två- och trehjuliga fordon finns kategorierna L-1 till L-7, som trots namnet kan vara fyrhjuliga.
För bilar finns kategorierna M, N och O, det vill säga personbilar, bussar och lastbilar samt släp.
– Det kan bli märkliga fordon i gränslandet mellan de två ramverken. Men de uppfyller trots allt EUs regler för fordon för person- respektive godsbefordran och får användas på väg, säger Per Öhlund, utredare på Transportstyrelsen.
– Utmaningen för kategori L-x fordon är att det finns en övre tjänste­viktsgräns på 450 kg som försvårar att lägga till utrustning som adderar vikt.

Viktgränsen infördes ursprungligen för att de två regelverken inte ska konkurrera med varandra. I gränszonerna blir det så klart konstigheter. Det blir till exempel svårt med krockzoner och en kaross som skyddar personer i fordonet när det finns en övre viktgräns. Dessa fordon har i dag endast en plastkaross som skyddar mot regn och vind i bästa fall, säger Per Öhlund.

Aktuellt just nu

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av Teknikens Värld + Premium för endast 129 kr. Köp nu!