Helt eldriven Volvo XC90 är nästa steg

Nuvarande, andra generation, XC90 är lite av en galjonsfigur för dagens Volvo-modeller. I samband med kinesiska Geelys köp av Volvo från amerikanska Ford inleddes en mängd utvecklingsarbeten i raketfart på Hisingen.

Det bestämdes att XC90 skulle bli den första modellen ut med helt omgjort designspråk baserat på den nya teknikplattformen, kallad SPA (Scalable Platform Architecture). Under ledning av följande tre, vd Stefan Jacoby, utvecklingschef Peter Mertens och designchef Thomas Ingenlath knöts säcken ihop på rekordtid. Sommaren 2015 stod XC90 II äntligen färdig för provkörning och modellen blev avstampet för dagens produktportfölj.

Sju, åtta år är en vanlig produktionslevnadstid för en bilmodell och detta stämmer perfekt in för kommande XC90 III. Lanseringen är planerad till 2022, teknikplattformen är logiskt nog döpt till "SPA2" – andra generationens skalbara plattformsarkitektur. Internkoden för kommande XC90 är "V536", där 5 står för storleksklassen, 3 för tredje generationen och 6 för att det handlar om en suv. Volvo V90 heter på samma kluriga språk "V542" och populära XC40 "V316" (5=storlek, 4=generation, 2=kombi respektive 3=storlek, 1=generation, 6=suv). Projektnamn "V616" förutspår på liknande vis en ännu större suv från Göteborg, XC100 som debuterar 2023 eller 2024.

Graden av elektrifiering tar stora kliv med XC90 III, SPA2-tekniken är förberedd för hundra procent eldrift även om alternativ baserade på tvåliters motorserien VEA Drive-E med mild- ("B") eller laddhybridteknik ("T") också kommer finnas tillgängligt. Alla XC90-kunder kommer i framtiden inte enbart att kunna befinna sig inom ett utbyggt globalt laddningsnät utan måste vara beroende av att tanka fossilt bensinbränsle. Volvo Cars har delvis redan visat upp tekniken i form av koncernkollegan Polestars konceptbil Precept baserad på SPA2. Lång räckvidd (+50 mil, WLTP) för kommande XC90 P8 Recharge genom maffigt batteripack på över 100 kWh, uppdelat på drygt 30 cellmoduler, placerade i golvet. Dubbla elmotorer på vardera över 200 hästkrafter och vridmoment på 800-900 newtonmeter kommer att ge sportbilsmässig acceleration trots tjänstevikt på styvt 2,5 ton. Toppfartsbegränsningen på 180 km/h är ett välkommet bidrag för att säkra lång räckvidd på el.

Vissa karosspaneler och chassistrukturer i aluminium samt kolfiber ska borga för hyfsat låg vikt trots storleken. Exteriörmåtten växer aningen jämfört med dagens XC90, totallängden kommer att sträcka sig över fem meter.

XC90 III kommer att erbjudas i 3-, 4-, 5-, 6- eller som brukligt här i Sverige, 7-sitsigt utförande. 1+2- samt 2+2-sittningen är förbehållna lyxigaste Excellence-versionerna, som uteslutande säljs till kunder med privatchaufförer. Särskilt i Kina är det populärt med 2+2+2-sittning vilket ger mer svängrum för baksätetsfolket.

Stilmässigt kommer designchefen, engelsmannen Robin Page, förvalta den inslagna – lite svala – linjen som Volvo introducerat i nutid. Men konceptbilar som Volvo 360c och Polestar Precept visar att Göteborgsstudion inte ligger på latsidan. Särskilt i Kina etableras en flodvåg av inhemska nya bilmärken med just fullstora eldrivna suvar, nischen är glödhet. Och design är ett av konkurrensmedlen för trendkänsliga kineser. Kantiga och väl utförda överjästa elsuvar verkar det ibland gå tretton på dussinet av. Interiört är trenden en mångfald av displayskärmar för nytta - men mest nöje. Att alla i bilen ska underhållas eller informeras under färd är högsta mode i Kina.

Autonom körning – självkörning – är en annan utvecklingsgren som Volvo Cars hävdar starkt att man ligger i framkant. Genom radarsensorer och högdefinitionskamera via snabbt 5G-mobilnät ska en så kallad "LIDAR"-podd (konfiguration med hjälp av ljus, detektion och räckvidd) monterad ovanpå taket, guida och lotsa XC90-ekipaget rätt.

Kommande XC90 III planeras för tillverkning hemma på Torslandaverken i Göteborg men även i SPA-anpassade bilfabriker i Luqiao (östra Kina), Daqing (nordöstra Kina) samt Ridgeville, South Carolina (USA).