Från ångdrift till självkörande bilar – bilhistoriens viktigaste uppfinningar

Det har hänt mycket med våra bilar sedan Otto-motorn uppfanns på 1800-talet. Följ med när Teknikens Värld gräver fram bilhistoriens viktigaste tekniska uppfinningar.

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Dagens moderna bilar är fullproppade med smarta funktioner och tekniska lösningar som gör körningen lätt, trivsam och (för det mesta) problemfri. Men så har det ju förstås inte alltid varit. En del av oss är till och med såpass gamla att vi har upplevt tiden utan dagens självklara hjälpsystem såsom servostyrning, låsningsfria bromsar och anti­sladdsystem, för att bara nämna några. Men livet är långt, minnet är kort och all förändring tenderar att vara långsam och gradvis, därför glömmer man ofta bort hur det var förr. Låt oss göra en nostalgisk resa tillbaka i tiden och kika på när de funktioner som vi idag tar för givet i bilar för första gången dök upp.

Årtal 1878

Foto: Daimler

Otto-motorn

Bilmärke/modell: Daimler Reitwagen (motorcykel)
När bilen kom på allvar på 1800-talet var ångdrift den dominerande metoden för att driva fordonet framåt. Först i slutet av seklet uppfanns en förbränningsmotor som drevs av bensin. Ottomotorn var mer uthållig och pålitlig än ångmotorn, däremot kunde den inte komma upp i samma hastigheter som de ångdrivna bilarna. Men i takt med att bensinmotorn effektiviserades konkurrerade den så småningom ut ångmotorn och i början av 1900-talets första decennium övergick de flesta biltillverkare till att använda sig av förbränningsmotorer. 

Årtal 1894

Foto: Daimler

Ratt

Bilmärke/modell: Panhard
Det är sant, ratt var inte självklart som styrdon under bilens barndom. Det sägs att franska Panhard (sedermera uppköpta av Citroën) var den första tillverkaren att sätta in en ratt i stället för dåtidens styre i en bilmodell.
Fördelarna var många, bland annat innebar det bättre kontrollrespons och framförallt mindre känslig styrning i högre hastigheter. Runt sekelskiftet blev ratten det självklara valet för biltillverkarna.

Årtal 1912

Foto: Cadillac

Elektrisk startmotor

Bilmärke/modell: Cadillac
Att starta sin bil med vev var ett nödvändigt ont ända fram till 1912, när Cadillac introducerade världens första personbilsanpassade elektriska startmotor. Fördelarna behöver knappast överdrivas, och mellan 1910 och 1920 anammade alla biltillverkare den nya uppfinningen. 

Årtal 1939

Foto: Packard

Luftkonditionering

Bilmärke/modell: Packard
1935 ansökte ingenjören Ralph Peo på amerikanska Houde Engineering om patent på en ”enhet för luftkylning av bilar”. 1937 beviljades det och två år senare installerades uppfinningen för första gången i en bil av märket Packard. Men systemet var både klumpigt och dyrt och blev därför ingen succé. Först på 50-talet kom luftkonditionering som tillval i produktionsbilar. Standard blev det dock inte förrän så sent som på 90-talet. Vem minns inte svettiga sommardagar inklämd i ett baksäte som barn?

Årtal 1948

Automatväxel

Bilmärke/modell: Oldsmobile
Inte helt oväntat är det General Motors som ligger bakom automatväxeln. 1948 års Oldsmobile var först med bekvämligheten och inte ens 80 år senare har vi helt övergett ”the stick”. Människan säger sig inte vara någon bakåtsträvare, men visst är vi det i vissa fall.

Årtal 1949

Säkerhetsbälte

Bilmärke/modell: Nash/Ford
Här kan vi svenskar slå oss för bröstet, för även om Volvo och Saab inte var först med säkerhetsbälten så spelar våra svenska biltillverkare en viktig roll i historien. Primitiva varianter av säkerhetsbältet fanns som dyra tillval i modeller som såldes av Nash och Ford i början av 50-talet, men det var Saab som var först med standardmonterade säkerhetsbälten (fram) i sin GT 750 av årsmodell 1958. Det mer säkra trepunktsbältet var Volvo först med 1959 i sin PV544.

Årtal 1951

Servostyrning

Bilmärke/modell: Chrysler Imperial
Ett konceptet och embryo till dagens servostyrning uppfanns 1926 av ingenjören Francis W. Davies på det amerikanske bilföretaget Pierce-Arrow. De erbjöd sig att sälja patentet på uppfinningen till General Motors, men dåtidens mer primitiva produktionsmöjligheter gjorde det för komplicerat och dyrt att implementera det i massproduktion. Först 1951 kom den första massproducerade personbilen, en Imperial-modell, med tekniken. Men ”muskelservo”, dvs avsaknaden av styrservo var inte ovanligt så sent som i slutet av 70-talet. 

Årtal 1955

Skivbromsar

Bilmärke/modell: Citroën DS
Idén till skivbromsar föddes i början på 1900-talet och användes initialt inom flyget och tågtrafiken. Den första experminentbilen med skivbromsar var en Jaguar C-Type som kördes under ett tävlinglopp på Goodwood 1952. Det dröjde ända till 1955 innan Citroën DS blev första produktionsbilen med skivbromsar.     

Årtal 1962

Foto: Patrik Lindgren / Klassiska Bilar

Turbo

Bilmärke/modell: Chevrolet Corvair
Nej, det var inte Saab som uppfann turbon, men 1978 var de först ut i Sverige. Deras Saab 99 Turbo har blivit en ikon i bilsammanhang och är en modell som många förknippar med tekniken. Idén att öka effekten genom att ta tillvara på överskottsenergin från förbränningsrummet kläcktes redan i början av 1900-talet, men först på 60- och 70-talet blev tekniken så förfinad att den gick att implementera i personbilar. I Europa var BMW (1973) och Porsche (1974) först ut med tekniken.

Årtal 1973

Foto: Mercedes-Benz AG - Mercedes-Benz Classic Comm / Dailmer

Krockkuddar

Bilmärke/modell: Chevrolet Impala
Efter en del experimenterande i olika delar av världen var General Motors först med en krockkudde monterad i rattnavet. Men det tog många år innan de började användas i stor skala. Faktum är att Porsche var först med standardmonterade krockkuddar på både förar- och passagerarsidan så sent som 1987. Och fastän tekniken uppfanns i USA dröjde det ända tills 1988 innan Chrysler som första amerikanska biltillverkare erbjöd det som standard.

Årtal 1978

Låsningsfria bromsar (ABS)

Bilmärke/modell: Mercedes-Benz S-Class
System med låsningsfria bromsar till bilar utvecklades parallellt i USA och Tyskland under 60- och 70-talet. 1970 lanserades Lincoln Town Car med ett system motsvarande ABS, men det verkade bara på bakhjulen. 1978 var Mercedes-Benz och deras S-klass först ut med ett helt elektroniskt och dataövervakat ABS-system utvecklat av teknikkoncernen Bosch.

Årtal 1981

Foto: Honda

Navigation

Bilmärke/modell: Honda
Man får skilja på navigation och GPS. Navigation är vad det låter som, navigation i största allmänhet, och där var Honda (med hjälp av Alpine) först med vad de kallade ”Electro Gyro-Cator”, ett helium-gyroskop som påminde om det som användes i stridsflygplan. Som tillval kostade det motsvarande 2 750 dollar, nästan en fjärdedel av priset för hela bilen. Navigation baserat på GPS-systemet som vi känner det idag kom 1992 genom ett samarbete mellan GM och biluthyrningsfirman Avis. Sedan dess har en rad förbättringar gjorts och den snabba utvecklingen inom datahantering och skärmteknik har gjort systemet helt oumbärligt för de flesta bilförare (förutom Teknikens Värld-medarbetare som hittar överallt).

Årtal 1988

Head-up display

Bilmärke/modell: ­Oldsmobile
Man kan lätt förledas att tro att head-up display är en ny uppfinning, men då har man fel. Den har bara inte blivit särskilt populär och efterfrågad av konsumenter för att få ett globalt genomslag. Redan 1988 satte GM in en primitiv variant i en Oldsmobile, och först efter 2000 blev det vanligt i exklusiva bilar.

Årtal 1995

Antisladdsystem (ESP)

Bilmärke/modell: Mercedes S 600 Coupé/Toyota Crown
ESP står för Electronic Stability Programme (Elektronisk stabilitetskontroll) och uppfanns i slutet av 80-talet, men lanserades skarpt i bilar först i mitten på 90-talet. Idén till uppfinningen sägs lustigt nog komma av att några Bosch-ingenjörer körde fast i en snödriva efter en sladd på en isig väg på besök i norra Sverige. Värt att notera är att ESP är ett varumärke som ägs av just Bosch. Själva funktionen, det som bidrar till fordonets stabilitet, väghållning och säkerhet, finns i många varianter och går under benämningar som ofta låter mer som sjukdomssyndrom eller myndigheter (PSM, VDC, VSA, VSC) än som en säkerhetsfunktion i en bil.

Årtal 1997

Foto: Toyota

Hybriddrift

Bilmärke/modell: Toyota Prius
Första Toyota Prius må vara ful som stryk, men ingen kan ta ifrån den dess bidrift att ha fungerat som startskott för en ny form av elektrifierad drivlina som sedan dess har revolutionerat branschen. För den oinvigde kan begreppet hybriddrift vara lite lurigt. En mildhybrid kan inte enbart köra på el utan har bara ett 48 V-batteri som avlastar vissa funktioner för att sänka förbrukningen. En laddhybrid laddas upp av en extern kraftkälla och kan köra några mil på enbart el medans en ”självladdande hybrid” kan bara köras korta sträckor på el och har ett litet batteri som laddas upp av bensinmotorn och bilens rörelseenergi. 

Årtal 2001

Lane assist

Bilmärke/modell: Nissan Cima (Bara såld i Japan)
Funktionen lane assist, eller vingelvarnare, när kameror detekterar vägmarkeringar och uppmärksammar föraren genom ljud eller vibrationer i ratten när fordonet oavsiktligt lämnar körfältet, dök först upp i långtradare runt sekelskiftet. Bara något år senare plockade japanska Nissan och Toyota upp funktionen. Därefter följde resten av världen. 

Årtal 2003

Foto: Skoda

Autobroms

Bilmärke/modell: Honda Inspire
Många biltillverkare vill ta på sig äran för nya smarta säkerhetssystem, och ibland kan det vara svårt att peka ut vem som faktiskt var först. Säkert är dock att Honda var tidiga med CAS (Collision Avoidance System) eller autobroms på svenska. I samband med att autobroms introducerades kom också en mängd hjälpsystem, ofta kallade pre-safe, som innan en förmodad kollision snabbt spänner åt bilbälten, rätar upp säten och stänger fönster.      

Årtal 2005

Döda vinkel-varnare

Bilmärke/modell: Volvo S60/V70/XC70
Volvos döda vinkel-varnare kallas BLIS (Blind Spot Information System) och var det första i sitt slag när det presenterades 2003. Därefter har fler tillverkare apat efter och idag är det en vanlig säkerhetsfunktion i bilar i nästan alla prisklasser.   

Årtal 2014

Smartphones i bilen

Bilmärke/modell: Ferrari FF
Först ut med ett helt integrerat Apple Carplay var Ferrari FF 2014. Android Auto hade premiär i den lite mindre spektakulära Hyundai Sonata året därpå. Att våra smartphones skulle integreras i bilen var bara en tidsfråga. Alla behändiga funktioner och bekvämligheter som finns i våra mobiler kommer snart att finnas lika naturligt i bilarna. Och ju snabbare alla operatörer och tillverkare kan komma överens om hur de ska fördela den så kallade ”big data”-kakan mellan sig desto snabbare kommer de implementeras.

Årtal 20??

Autopilot

Bilmärke/modell: Det återstår att se
Vi går händelserna lite i förväg, men det kan inte hjälpas. Fullständigt autonom körning kommer att revolutionera hela samhället och infrastrukturen. Exakt när man kan slå sig ner i en bekväm fåtölj, luta sig tillbaka och slumra till medans bilen kör oss till valfri destination låter vi vara osagt, men att det kommer råder det ingen tvekan om. Funktionen är alldeles för bra för att inte finnas.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital Prenumeration

ALLT DU VILL VETA OM ALLA BILAR

Gratis första månaden - därefter 99/mån.

Ingen bindningstid.

  • Vi kör och bedömer alla bilar på svenska vägar
  • De bästa och mest detaljerade testerna av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen fem år bakåt i tiden
  • Vi står på din sida – här får du hjälp inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!