Foto: Volvo Cars

Historien om Volvo 480

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Ända sedan starten hade bakhjulsdrift varit en självklarhet. Nu är det tvärtom – Volvo förknippas med framhjulsdrift och trygga vägegenskaper. Det första steget mot detta markanta ideologiskifte togs den 15 oktober 1985 då Volvo visade den första bilden på en standardbil med framhjulsdrift. Bilen på bilden var 480 ES och den blev startskottet för en ny teknisk era som fortsätter än i dag.

Nästan ända fram till dess bilen var färdig för att lanseras satt grillen ovanför stötfångaren. Av en ren slump, då en 360-grill råkade ställas mot nosen på 480, upptäckte man att grillen med Volvo-bandet skulle placeras under stötfångaren. Foto: Volvo Cars

Men det var inte bara drivningen på framhjulen som fick 480 ES att stå ut från Volvo-mängden. Historien utspelar sig i såväl rymden som i Nederländerna. 480 ES var slutprodukten av ett omfattande strategiskt planeringsarbete som bedrevs på flera fronter. Projektet handlade om Volvos framtid och inleddes redan på 1970-talet med målet att utveckla ersättare till 340/360 samt 240- och 760/740-modellerna på sikt.

Foto: Volvo Cars

Inom ramarna för det stora övergripande projektet drevs projekt ”Galaxy G13” som gick ut på att utveckla en liten, kompakt, ekonomisk och iögonfallande Volvo för den amerikanska marknaden. Någon lansering i Nordamerika blev det aldrig av, bland annat på grund av dollarns fall, men resten av projektets mål uppfylldes med råge. Projekt G13, G14 (Volvo 460) och G15 (Volvo 440) drevs huvudsakligen av Volvos nederländska dotterbolag Volvo Car B.V. med bas i Born.

LÄS MER: Volvo 440 fyller 30 år!

Design skulle vara i fokus för projektet och därför anlitades inte mindre än fyra designagenturer. Volvos svenska designavdelning hade huvudansvaret men även avdelningen i nederländska Helmond och de två italienska designhusen Bertone och Coggiola var inkopplade. Den 9 juni 1981 presenterades fyra prototyper för den svenska styrelsen som valde holländarnas förslag. För inredningsdesignen ansvarade en viss Peter Horbury, som flera år senare skulle komma att bli Volvo Personvagnars designchef.

Foto: Volvo Cars

Den slutliga designen sattes dock långt senare efter en långtgående vidareutveckling. Bland annat tillkom popupstrålkastarna, nyckelhålet flyttades till en ovanlig position (sidorutans bakre/nedre hörn) och den lilla grillen flyttades ned under stötfångaren.

På Genèvesalongen 1986 visades äntligen den färdiga bilen. Många journalister uppskattade de futuristiska linjerna. Inte heller Teknikens Värld kunde undgå att fundera över formspråket. I det första testet 1987 konstaterades, något försiktigt, att den hade ett annorlunda utseende för att vara en Volvo och att det fanns stora likheter med Hondas dåvarande modeller. Testlaget noterade vidare att…

”Volvon från den holländska filialen är fin på vägen och rymlig för att vara en sportvagnskombi. Trots att motorn varken är tekniskt raffinerad eller hästkraftsstinn har 480 ES goda fartresurser.”

Motorn var på 1,7 liter, levererade 109 hästkrafter och kom ursprungligen från Renault. Motorn monterades på tvären, även detta för första gången i en Volvo, och skickade sin kraft till framhjulen via en femväxlad låda. Att bygga en bil med kompakt tvärställt drivpaket fram och stort utrymme för de åkande innanför hjulaxlarna var ett nytt koncept för Volvo men spreds snabbt till hela modellutbudet. 480 ES var en relativt välutrustad bil och många funktioner styrdes elektroniskt – avancerat och fräckt när bilen var ny men tveksamt ut tillförlitlighetssynpunkt när bilen åldrades.

1988 kom den så viktiga turbon. 480 Turbo utrustades med turboaggregat med laddluftkylare som höjde effekten till 120 hästkrafter och toppfarten till drygt 200 km/h. 1993 fick ES en ny 2,0-litersmotor med 110 hästkrafter och avsevärt förbättrat vridmoment.

Foto: Volvo Cars

480 blev aldrig någon storsäljare men inte heller någon katastrof. Till Sverige kom cirka 3 800 av totalt 76 375 tillverkade bilar under perioden 1985–1995. Vid lanseringen betingade 480 ES ett grundpris på 120 000 kronor. I sin slutliga version kostade värstingen 480 Turbo 214 600 kronor.

LÄS MER: Provkörning av Volvo 480 S

480 är en udda fågel i Volvos historia som än i dag väcker känslor av varierande slag. Vissa förundras fortfarande över att Volvo vågade sätta den kraftigt kilformade bilen i produktion och lyfter fram bilen som en framtida samlarbil. Andra kommer bara ihåg den huvudvärksframkallande elektroniken.

Volvo skyllde på att tillverkaren av suffletten gick i konkurs – därför kunde 480 Cabriolet aldrig sättas i produktion. 1990 visades den som konceptbil i Genève tänkt för produktion. Fabriken i Nederländerna stod redo och priset var satt till 200 000 kronor. Golf Cab och de andra kompakta solbadarna fick dock aldrig någon konkurrens från Sverige. Foto: Volvo Cars

I början av 1990-talet kunde 480 ha blivit än mer historisk. Då visades en cabrioletversion i prototyputförande. Någon serieproduktion blev det aldrig men om händelseutvecklingen hade varit en annan kunde 480 Cabriolet ha blivit Volvos första cabrioletmodell sedan P1900.

Texten är hämtad från boken Stora guiden om Volvo, utgiven av Teknikens Värld. Fler artiklar ur serien ”Historien om” hittar du här.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Black Friday-erbjudande: 3 månader Premium för 0 kr