Platserna där flest bilister fångas i fartkameror

Det är i storstädernas tunnlar som flest fortkörare fångas på bild i Sverige. Totalt sett ökar antalet fartkameror i landet och med det ser fler förare ut att respektera hastighetsbegränsningarna.

Trafikverket jobbar vidare mot sin nollvision med noll antal döda i trafiken. För att försöka åstadkomma detta har man satsat på åtgärder som sänkta hastigheter och fler fartkameror. De senaste siffrorna hintar om att man är på rätt väg då trafikdödligheten har minskat under årets första halva

Trots det finns det fortfarande bilister som kör för fort på våra svenska vägar. Under 2021:s första halvår förevigades närmare 200 000 personer på någon av landets 2 200 fartkameror efter att ha fartsyndat. En ökning med över 50 000 ärenden jämfört med samma period under fjolåret.

Allt fler åker dit för fortkörning Foto: Trafikverket

– Polisen har gjort en satsning och har anställt fler personer för att öka antalet ärenden i samma takt som vi ökar antalet kameror och övervakade sträckor. Det ska gå snabbt från blixt till brevlåda, säger Eva Lundberg, nationell samordnare för fartkameror på Trafikverket till TT.

Samtliga fartkameror är inte aktiverade samtidigt utan det sker på ett systematiskt sätt som innebär att alla kameror aktiveras någon gång under dagen. Vissa sträcker är dock aktiverade oftare än andra och fyra av dessa var placerade i tunnlarna i Sveriges två största städer. 

Sträckorna Norra- och Södra länken i Stockholm samt Lundbytunneln och Ginistängstunneln i Göteborg var de platser där flest personer åkte dit för fortkörning. Närmare 14 000 fartsyndare fotograferades efter att ha kört åtminstone sex kilometer i timmen för fort under januari till juni 2020.

– Men det gav inte så stor effekt i tunnlarna, även om hastighetsöverträdelserna är färre än innan kamerorna kom. Målet är inte att få in böter utan att få ner hastigheten och rädda liv, säger Eva Lundberg.

Det är i storstädernas tunnlar som de flesta fastnar på bild

Det tycks ännu oklart varför förare kör så pass fort på just dessa sträckor och Trafikverket arbetar därför på nya lösningar.

– I tunnlarna är det väldigt mycket mer fordon än på landsbygdsvägarna, vilket kan spela roll. Kamerorna är heller inte synliga på samma sätt. I tunnlarna sitter de i taket, du varken ser kameran eller får påminnelseskylt. Vi tittar på andra förslag på åtgärder nu.

Även i år det dessa sträckor som toppar listan, däremot har färre fortkörare registrerats totalt, vilket beror på en större spridning av aktivering av alla fartkameror i landet. Trots att de flesta kamerorna sitter på landsbygdsvägar är det i snitt endast ungefär en procent av alla fortkörare som fastnar på dessa.

– De flesta håller hastigheterna även mellan kamerorna på sträckorna. På hela sträckan är medelhastigheten lägre än vad den var innan kameror sattes upp. Det har vi mätt genom att sätta ut slangar med mätinstrument på ett urval av sträckor, säger Eva Lundberg.

På landsvägarna håller de flesta bilisterna hastigheten

Enligt undersökningar är den svenska befolkningen allmänt positiv till fartkameror. När den senaste genomfördes 2019 var 75 procent av de tillfrågade positiva, vilket är en siffra som varit ganska oförändrad de två senaste årtiondena. Trafikverket avser nu att montera fler kameror och vid nästa års slut är planen att det ska finnas 2 500 fartkameror uppe.

– Acceptansen för kamerorna måste fortsatt finnas. Det är därför vi mäter det hela tiden. Både privatpersoner och kommuner ringer till oss och vill ha kameror, det är kul. Vi klarar av att bygga ut platser, men vi får inte fram el alltid. Det är vår största utmaning just nu.

Enligt Trafikverket beräknas fartkamerorna rädda runt 15–20 liv varje år.

Aktuellt just nu

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av Teknikens Värld + Premium för endast 129 kr. Köp nu!