Laddat priskrig på elbilsmarknaden

Elbilarna floppade på marknaden 2011. Nu kontrar desperata elbilstillverkare: Nissan sänker priset på Leaf med 27 000 kronor och Volt/Ampera har blivit omkring 80 000 kronor billigare. Samtidigt lanseras BMW nya elbil i höst till ett lågpris som har chockat konkurrenterna. Ska priskriget ge elbilen ett genombrott 2014?

Förväntningarna var höga 2011 när den första moderna elbilen skulle lanseras. Den lilla Mitsubishi i-MiEV lanserades med en oblyg prislapp på 363 000 kronor. Många testrapporter skrevs och tidningarna var positiva: Dagens Nyheter recenserade Mitsubishi i-MiEV under rubriken ”Laddat kärlek vid första ögonkastet”.

Men när 2011 summerades kunde branschen konstatera att elbilarnas marknadsandel i Västeuropa hade uppgått till 0,9 promille. Totalt hade det sålts mediokra 11 563 elbilar, detta på en bilmarknad där det 2011 såldes 12,8 miljoner bilar.

Ändå hade merparten av elbilarna hade subventionerats kraftfullt, i flera länder med 5 000 euro per bil. Tillverkarnas marknadsanalytiker var förbryllade. Vad hade hänt med kärleken?

Det såg mörkt ut överallt. 2011 hade också den nya elbilen Nissan Leaf, utsedd till Årets Bil, börjat säljas i USA. Till skillnad från Mitsubishis elbil som var utvecklade ur en liten bensindriven minibil, var Leaf skräddarsydd som elbil. Många trodde att en specialkonstruerad elbil skulle ha större chanser till framgång. Trots det blev försäljningsresultaten en besvikelse. Nissan hade kalkylerat med 20 000 sålda Leaf i USA, men tvingades vid årsskiftet konstatera att det inte ens bidde hälften – 9 679 Leaf hade sålts 2011 i USA.

Så långt renodlade elbilar. Men om dessa räckviddsbegränsade elbilar sålde dåligt, så skulle kanske laddhybriden Chevrolet Volt sälja bättre? Med både elmotor och bensinmotor riskerar kunderna aldrig att bli stående. Chevrolet kalkylerade med över 10 000 sålda Volt i USA 2011 och 45 000 sålda 2012. Facit blev inte lika muntert. 2011 såldes 7 671 Volt och 2012 drygt 23 000 under 2012. Siffrorna gäller för USA-marknaden. Försäljningen var så trög att man stängde fabriken under en månad under våren 2012 för att inte bygga lager. En jämförelse: Under en enda dag i USA säljer Chevrolet fler full size V8-pickuper än vad de säljer Volt under en hel månad.

Under andra halvåret 2012 stod det kristallklart för bilindustrin att elbilstillverkning inte var en dans på rosor. Amerikanska tidskriften Time analyserade marknaden i september 2012 och satte rubriken ”Is it time to declare the Nissan Leaf a flop?”, med de amerikanska försäljningssiffrorna i åtanke.

Den svaga försäljningen gjorde att flera tillverkare snabbt senarelade sina elbilsdebuter eller till och med ställde in projekten.

Lilla Audi A2 hade visats upp som ett elkoncept 2011 med planerad produktionsstart 2015. Sommaren 2012 drog Audi ut pluggen ur projektet när man inte längre trodde att det skulle gå att sälja elbilarna till priset runt 40 000 euro.

Samma insikt hade drabbat Toyota när man visade elversionen av minibilen IQ i september 2012.

På en presskonferens i Tokyo talade näst högste Toyota-chefen Takeshi Uchiyamada klartext när han förklarade varför den nya elbilen inte, som förväntat, skulle serietillverkas.

– Den nuvarande kapaciteten hos elbilar möter inte samhällets behov, vare sig det gäller räckvidd, kostnader eller laddtid, sade Takeshi Uchiyamada.

I praktiken var det de låga försäljningstalen för Leaf, Volt och i-MiEV som fick företagsledningarna att dra åt snaran runt elbilsprojekten.

Men varför tvekade kunderna i Europa och i USA? Marknadsundersökningar visade att vi sällan kör mer än ett par mil om dagen. Då är det borde inte räckvidden på 12 mil vara ett hinder, eller hur?

Marknadsundersökningar både i USA och i Europa pekade dock på en annan orsak till den svaga försäljningen – priset. Bilköpare tyckte helt enkelt att elbilarna var för dyra. Varför betala 200 000 kronor mer för en elbil som på alla områden är sämre än en konventionell bensinbil?

Samma tanke verkar ha slagit elbilstillverkarna, och nu har ett gammalt hederligt priskrig brutit ut på elbilsmarknaden.

Trillingarna från Mitsubishi, Peugeot och Citroën var först prissatta till 363 000 kronor, ett så högt pris att bara inbitna miljövänner och offentliga organisationer köpte bilarna. När Nissan Leaf introducerades till ungefär samma pris blev Mitsubishi i-MiEV och de franska syskonen omöjliga att sälja. Citroën var först med att reagera: En prissänkning till 289 900 kronor, sedan följde de andra efter.

Nissan Leaf låg länge på 369 990 kronor i Sverige. Men i början av 2013 sänktes priset till 342 990 kronor. Nu kostar billigaste modellen, med enklare utrustning, 314 890 kronor.

USA är en mer mogen elbilsmarknad och där har också prissänkningarna gått längst. Först sänktes Leaf-priset med 6 400 dollar. Chevrolet följde efter genom att kapa det amerikanska Volt priset med 5 000 dollar i augusti.

Sedan tvingades andra tillverkare följa efter. Ford har sänkt priset på helelektriska Ford Focus med 4 000 dollar. Även leasinghyror sänks. Honda sänkte leasingavgiften för elbilen Honda Fit EV med 33 procent till 259 dollar per månad. Mercedes följde efter genom att sänka leasingavgiften för Smart EV med 30 procent.

I Europa har framför allt Renault valt en annan metod att banta prislappen. Man säljer sina elmodeller utan batteri. Batteriet hyrs separat av kunden som får betala olika mycket beroende på hur mycket som körs. Den hittillsvarande försäljningen av lilla Renault Zoe har varit bra i elbilstermer mätt, och Zoe har gått om Nissan Leaf i ”elbilstoppen” i Europa. Men det handlar fortfarande om mycket små volymer.

Så ser scenen ut hösten 2014 när BMW som första stora tillverkare kliver in på elbilsmarknaden efter Nissan-Renault och Mitsubishi.

BMW har till skillnad från konkurrenterna inte låtit sig skrämmas av de dåliga försäljningssiffrorna utan kört sitt elbilsprojekt på full fart. På bilsalongen i Frankfurt i höstas visades både den renodlade elbilen i3 och exklusiva laddhybridbilen i8.

Båda modellerna är mycket påkostade konstruktioner, med kaross och ram i aluminium och många delar i magnesium och kolfiber, bland annat taket. Genom att använda lätta material väger BMW i3 mindre än 1 500 kilo, trots en rejäl mängd batterier. Låg vikt håller ned energiförbrukningen och ökar räckvidden. Den som vill kunna köra långt kan välja versionen med räckviddsförlängare, som har en tvåcylindrig scootermotor på 64 hästkrafter som laddar batteriet.

Priset är 339 900 kronor, exklusive supermiljöbilspremie. 299 900 kronor när premien är avdragen.

– Många oroar sig för att vi inte ska tjäna pengar på bilarna, men det gör vi från första bil. Alla kostnader har redan tagits, säger Carsten Breitfeld, projektledare för elbilssatsningen.

Därmed har priskriget dragit igång på allvar även i Europa. Frågan är när priserna blir tillräckligt låga för att göra elbilar attraktiva för vanliga bilköpare, och inte bara något för ”early adopters” och entusiaster.

Modellerna som slåss på elbilsmarknaden 2014

BMW i3 elbil/laddhybrid

Det här kan bli en marknadsledare i elbilssegmentet, tror många. BMW har redan tvingats höja produktionstakten på grund av hög efterfrågan.BMW i3 är en fyra meter lång elbil i Golf-klassen. Karossen är byggd av aluminium och kolfiber och bilen är den lättaste i storleksklassen. Räckvidd knappt 20 mil i EU-normen. Pris 339 900 kr, med räckviddsförlängare (som gör i3 till en laddhybrid) 375 900 kr.

BMW i8 laddhybrid

Precis som i3 är i8 ett extremt lättviktsbygge, men i en skepnad av en sportbil. Kombinationen bensinmotor på 170 kW och elmotor gör den extremt snabb. Men är en miljövänlig sportbil med prislapp i miljonklassen något som efterfrågas?

Citroën C-Zero/Mitsubishi i-MiEV/Peugeot iON elbil

Trion börjar kännas daterad. Värmeisoleringen är tveksam i denna tidiga elbil som egentligen började sin bana som japansk bensindriven mikrobil. Bantat pris, 289 900 kr, men ändå känns den dyr jämfört med Volkswagen e-Up.

Chevrolet Volt/Opel Ampera laddhybrid

Opel och Chevrolet säljer nästan inget alls av sin smarta elhybrid Ampera/Volt, bara några enstaka bilar i månaden. För att sätta fart på försäljningen gjorde man nyligen en rejäl prissänkning i båda lägren. Volt kostar numera från 374 500 kronor och Ampera från 379 900 kronor. Det är omkring 80 000 kronor lägre än tidigare.



Detroit Electric elbil

Detroit Electric är ett anrikt elbilsmärke som nu har relanserats med en elversion av Lotus Elise, jämförbar med Tesla Roadster. Pris 135 000 dollar, leverans mot slutet av året.

Fiat 500 Electric elbil

Fiat har börjat sälja en elversion av 500:an, men bara i Kalifornien. Den amerikanska delstaten kräver att var fjärde såld bil är en nollutsläppsbil år 2025. Pris 32 500 dollar.

Ford Focus (USA) elbil / laddhybrid

El-Focus har sålt dåligt i USA och lanseras i höst i Europa. Priset är en nackdel, den kostar lika mycket som BMW i3 trots kortare räckvidd. Focus C-Max finns som laddhybrid och säljer betydligt bättre i USA. Ford Fusion, USA-versionen av nästa generation Mondeo, kommer också som elbil.

Mercedes B Electric Drive

Mercedes B-klass får ett relativt stort batteri på 28 kWh och börjar säljas i Europa och USA 2014.

Mitsubishi Outlander laddhybrid

Batterierna räcker för fem mils elkörning, sedan måste man ta hjälp av en tvåliters bensinmotor. Framhjulsdriven. Den nya laddhybriden blir dock dyr, från 419 900 kronor.



Nissan Leaf

Bästsäljaren på elbilsmarknaden. I Sverige har man sänkt priset till 314 890 kronor, men i Tyskland kostar samma version 29 960 euro, vilket omräknat till kronor med svensk moms blir 271 000 kronor. När kommer nästa prissänkning?



Renault Twizy

Den tokroliga Twizy får många att vända sig om. Två personer kan sitta efter varandra, dörrar saknas men finns som tillval. Två versioner finns. En mopedregistrerad som gör 45 km/h och kostar 69 000 kronor, en bilregistrerad på 17 hästkrafter för 75 500 kronor. Batteri tillkommer, kan hyras från 559 kronor per månad. Renault har även andra el-modeller på programmet, bland andra skåpbilen Kangoo, småbilen Zoe och Megane-baserade Fluence. Zoe kostar 21 700 euro i Tyskland, men då utan batteri som måste hyras separat. Zoe tog över efter Leaf som marknadsledare bland elbilar i Europa under första halvåret 2013.

Tesla Model S

Tesla S har blivit en stor succé i USA med sin fräcka design och konkurrenskraftiga prislapp på 70 000 dollar. Det är en renodlad elbil som utmärks av mycket stora batterier på valfria 60 eller 85 kWh. Men med en vikt på över två ton måste elförbrukningen vara ansenlig, liksom laddtiden. Priserna i Sverige börjar på 648 500 kronor för den svagaste modellen. Tesla är ett privatägt Kalifornien-baserat företag som samarbetar med Mercedes-Benz.

Toyota Prius laddhybrid

Den bästsäljande laddhybriden i Sverige är Prius Plug-In Hybrid som lockar med lågt pris och energisnål drift i såväl elektriskt läge som hybrid läge. Tyvärr är batteriet så litet att man måste ladda ofta för att utnyttja eldriften. Batterierna räcker omkring två mil. Pris 364 400 kronor, vilket gör den svår att motivera på ekonomiska grunder.

Volvo V60 Hybrid

Volvo började i somras sälja världens första diesel-laddhybrid. Batterierna ger en räckvidd på fem mil, sedan måste du börja använda dieselmotorn. Priset på 524 000 kronor har märkligt nog hittills inte avskräckt kunderna. Nu skruvar Volvo upp produktionstakten och räknar med att bygga 4 000 – 6 000 bilar år 2014.

VW e-Up

Den lilla el-Folkan debuterade nyligen på bilsalongen i Frankfurt. Senare i höst kommer den till Sverige. Batteriet är på 18,7 kWh och ger en räckvidd i EU-normen på ca 15 mil, i verkligheten kan man kanske räkna med 10-12 mil. Priserna börjar på 266 500 kronor, exklusive supermiljöbilspremie. Nu börjar det närma sig en intressant prisnivå. Jämfört med bensindrivna Up räcker det med att köra drygt 10 000 mil, sedan är e-Up en vinstaffär. Men bara om batteriet håller.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!