Foto: Michelin

Michelin storsatsar på vätgas och bränslecellstillverkning

Världens största däcktillverkare är mer än bara däck. Nu tar Michelin stora steg framåt för att driva på utvecklingen av utsläppsfri drivteknik. Något man planerar göra med hjälp av vätgas och tillhörande teknik med bränsleceller.

När du tänker på Michelin föreställer du förmodligen dig antingen bildäck eller möjligen märkets världsberömda, marshmallow-liknande maskot – eller kanske både och. Nu vill den franska däckjätten att du även ska tänka på vätgas och bränsleceller när du hör företagsnamnet.

Sedan 2019 har Michelin tillsammans med underleverantören Faurecia investerat stora summor i Symbio, ett samriskföretag som tillverkar bränslecellsystem. Symbio är i full färd med att bygga Europas största fabrik för just bränslecellsystem i franska Saint-Fons utanför Lyon, och vill bli en av de största leverantörerna av teknik för användning av vätgas i världen.

– Vi har arbetat med teknik inom bränsleceller för vätgas i drygt 15 år och målet är att skala upp produktionen för att sänka tillverkningskostnaderna. Vi samarbetar nära med Faurecia för att Symbio ska bli en ledande leverantör med en marknadsandel på tolv procent och en årlig försäljning på 15 miljarder kronor till 2030, säger Michelins vicepresident Peyman Sabet i ett pressmeddelande.

Symbio, ett joint venture-bolag mellan Michelin och Faurecia, bygger i franska Saint-Fons utanför Lyon vad som beskrivs som Europas största fabrik för produktion av bränslecellsystem. Foto: Michelin

Symbio har tidigare varit i ropet i samband med lanseringarna av vätgasbilarna Hyundai Nexo och Toyota Mirai, men har annars mestadels fokuserat på tyngre transportfordon. Tillsammans med Renault utvecklade man modellerna Kangoo Z.E. Vätgas och Master Z.E. Vätgas, båda försedda med vätgastankar och bränsleceller. 

Vi beskrev de båda transportbilarna som elbränslecellshybrider då vätgastanken och bränslecellerna enbart fungerar som räckviddsförlängare till den befintliga elmotorn och batteripaketet. Med systemen ökar räckvidden med 14 mil för Kangoo Z.E. och med 23 mil för Master Z.E., enligt WLTP.

Nu är Michelins och Faurecias dotterbolag inne på fjärde generationen av sina bränslecellsystem och tros kunna producera drygt 20 000 stycken om fyra års tid. StackPack är namnet på det energisystem som sitter i fordonen och som nu även är på väg till PSA-gruppen (numera en del av nybildade Stellantis-koncernen) när de ska introducera vätgasdrivna fordon för företagskunder under året. PSA/Stellantis har lagt en order till Symbio på system till deras 100 första vätgasbilar.

LÄS OCKSÅ: Professor hävdar att batterier är bättre än vätgas

Tillverkning av Symbios bränslecell StackPack M. Foto: Michelin

Bränslecellsystemen kommer i tre olika utföranden:

S-versionen är påtänkt för lättare nyttofordon och transportbilar. Den sitter i dag i Renault-modellerna och levererar mellan 7 och 40 kilowatt. 

M-versionen ger mellan 40 och 80 kilowatt och är menad för lättare nyttofordon med större kapacitet, och kan tillhandahålla mer kraftreserver för större skåpbilar, suvar och speditionsföretag.

L-versionen är ett multi-stack-system för mindre lastbilar och tyngre personbilar och har en kapacitet på mellan 80 kilowatt och 0,5 megawatt (500 kilowatt).

Michelin ser framför sig att vätgas kommer bli en integral del när fordonsindustrin ska ställa om från fossila bränslen. Framför allt inom transportsektorn tror man att den kommer utnyttjas till fullo. Det verkar även som att EU tycks prioritera vätgasen med en ambitiös strategi där tio miljoner ton förnybar vätgas ska produceras inom EU fram till 2030.

Att försöka utkonkurrera de rena elbilarna eller laddhybriderna är inte aktuellt, utan man vill i stället komplettera dem. Michelin anser att vätgasen är ett mer lämpligt val vid längre transporter och tror den kommer bli populär till en början bland nyttofordon och taxibilar, men på sikt även i suvar, flygteknik och sjöfart. 

Enligt Michelins marknadsexperter och genomförda undersökningar tros marknaden vara redo för bränslecellsbussar och vägfordon med lastkapacitet till 2025, samt för bred användning av lastbilar 2030. Till 2050 bedöms 33 miljoner vätgasfordon vara ute på marknaden och 40 procent av alla nya tunga lastbilar vara vätgasdrivna.

1 av 2: Vätgasdriven Le Mans-racer. Foto: Michelin
2 av 2: Isärplockad vätgasdriven Le Mans-racer. Foto: Michelin

Det är dock inte enbart tyngre fordon som ska förses med vätgas. Man satsar även på motorsport och är i gång med att utveckla ett högpresterande bränslecellsystem för 24-timmarsloppet på Le Mans. Från 2024 tävlar vätgasbilar i en egen klass i det världskända långloppet och då ska Michelin, Farecia och Symbio vara där och mäta sina krafter.

Med 1,4 miljarder kronor investerade är man sannerligen all in när det gäller vätgas och belackare undrar säkert om en däcktillverkare verkligen är rätt aktör för att driva utvecklingen framåt. Michelin hävdar själva att man har 15 års erfarenhet av bränsleteknik och den globala infrastruktur som krävs för att bli marknadsledande. När marknadslanseringen påbörjas senare i år får vi en fingervisning om Michelin spelat korten rätt.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!