Ett enda exemplar finns av Bugatti EB 110 SC. Foto: Bugatti

Sista tävlingsbilen från Bugatti rullar ut på banan igen

Ett kvartssekel har gått sedan en fabriksbyggd racerbil från Bugatti senast ställde upp i en tävling. Nu har fabriken ställt i ordning bilen och knäppt några kort.

I dag är Bugatti kronjuvelen i den enorma Volkswagen-koncernen och tillverkare av extremt exklusiva supersportbilar med sextoncylindriga turbomotorer och astronomiska prislappar. Men så har det förstås inte alltid varit. 

Att Bugatti alls är ett bilmärke i dag är den italienske finansmannen Romano Artiolis förtjänst. Sedan unga år hade han varit besatt av Bugatti och 1987 lyckades han köpa rättigheterna till varumärket Bugatti. Sedan byggde han en ultramodern fabrik Campogalliano strax utanför Modena i norra Italien. 

När sedan Bugatti EB 110 avtäcktes den 15 september 1991 drog världen efter andan. Med en femventils V12-motor med fyra turboaggregat och fyrhjulsdrift tog den hela superbilsvärlden till en ny nivå. Inte minst för att man var först i världen om att hela stommen var tillverkad av kolfiber. 

1 av 3: V12 med fyra turboaggregat var hetaste hett på 1990-talet. Foto: Bugatti
2 av 3: Bugatti EB 110 var världens första produktionsbil med kolfibermonocoque. Foto: Bugatti
3 av 3: På Dijon-Prenois hölls F1-tävlingar fram till och med 1984. Foto: Bugatti

Eldprovet kom i 24-timmarsloppet i Le Mans 1994. På startlinjen stod en Bugatti EB 110 LM och den gjorde väl i från sig. Under natten lyckades man mödosamt klättra upp till en hedrande sjätteplats, innan man tvingades in i depå för att byta alla de fyra turboaggregaten. Sedan satte en snöplig punktering stopp för äventyret i tävlingens slutminuter. 

Men Bugattis briljans hade inte gått den monegaskiske affärsmannen Gildo Pallanca-Pastor förbi. Mot slutet av året hade han skickat in en order på ytterligare en tävlingsbil till fabriken och så startade utvecklingen av Bugatti EB 110 Sport Competizione, eller SC, med målet att tävla i den amerikanska IMSA-serien och i europeiska BPR. 

Sex månader senare stod bilen klar, som Bugatti själva uttrycker det: ”Viktreducerad, omkonceptualiserad och otroligt snabb”. Egentligen hade man för avsikt att bygga tre bilar, men på grund av finansiella tillkortakommanden och problem med leverantörer blev det bara en. I den dundrade sedan Pallanca-Pastor runt världens racerbanor. 

Gildo Pallanca-Pastors arbetsplats. Foto: Bugatti

Men det skulle bli allt krångligare, i takt med att fastighetskrascher och ekonomisk oro i omvärlden drog undan mattan för Bugatti. Den 15 september 1995 gick Bugatti Automobili S.p.A. i konkurs. 

Och kvar på fabriken stod Pallanca-Pastors racerbil. 

Efter en del juridiskt manövrerande fick han loss sin bil från konkursboet och kunde fortsätta tävla.  Men att hålla tävlingsbilen i ordning blev allt svårare i takt med att lagren av service- och reservdelar sinade och efter en kollision på Dijon-Prenois gick det helt enkelt inte att laga bilen. 

Tiden gick. Pallanca-Pastor sålde sin bil och köpte i stället konkursboet efter biltillverkaren Venturi (som numera tillverkar udda elfordon) och Volkswagen-koncernens starke man Ferdinand Piëch sopade upp resterna av Bugatti. 

Nu, 25 år efter det att Pallanca-Pastor åkte hem från Dijon, har Bugatti ställt i ordning världens enda EB 110 Sport Competizione och rullat ut den på banan igen, samma bana där bilens karriär tog slut. 

Nog har bilen en enorm närvaro i full krigsmundering, från fronten med den stora splittern och de infällda, extra strålkastarna, till avslutet med en enorm vinge. Interiören är barskrapad, men instrumentpanelen och störtbågens dörrsträva är lyxigt klädda i alcantara. På motorn står någon minnesanteckning till mekanikerna klottrad. 

I tävlingstrim lär 3,5-litersmotorn har lämnat 700 hästkrafter. Foto: Bugatti

Det är faktiskt också den sista tävlingsbilen tävlingsbilen som Bugatti byggt. Efter Volkswagens övertagande har motorsport inte kommit på fråga, någonting som Romano Artioli förmodligen rynkar på nästan åt. Han lär ha sagt att ”vi ansåg att motorsport var avgörande för ett bilmärke som Bugatti”. 

Kanske kan den återuppväckta gamla tävlingsbilen också väcka en och annan tanke hos moderbolagets ledarskikt. För visst vore det läckert att återigen få se en Bugatti på racerbanan.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Läs Premium i 2 månader för endast 19 kr här!