Polisen: ”Därför tar vi dig som kör sex km/h för fort”

Varför stoppar polisen dig om du till exempel håller 116 km/h på 110-väg? Är sex kilometer för fort något att snacka om? Trafikpolis Ruben Börjesson berättar om hur polisen jobbar i trafiken.

Frågan är vanlig från fortåkaren som fastnar i våra hastighetskontroller på motorvägen: ”Har ni inget annat att göra än att stå här och sätta fast vanligt folk?” Nästa kommentar kan vara ”Och bara 6 kilometer för fort. Är det något att bråka om?”.
Det gör man inte heller. Nästan 100 procent skriver på en ordningsbot och betalar 1 500 kronor utan gnäll.
Låt mig förklara hur vi resonerar.

Vi har sedan snart 20 år haft en vision, nollvisionen. Ingen ska dödas eller svårt skadas i trafiken. Målet är inte att minska antalet trafikolyckor utan resultatet av dem.
En korsning med trafiksignaler som byggs om till cirkulationsplats resulterar inte i färre olyckor. Kanske till och med fler, men de allvarliga olyckorna försvinner i stort sett. 
Vajerräcken mellan körriktningarna minskar inte antalet olyckor men de allvarliga olyckorna i stort sett försvinner.
Vår roll då, som trafikpoliser i nollvisionens anda, vad är den? Bälte, nykterhet och hastighet. Det är vad vi ska koncentrera oss på.

Bälte. Det har i stort sett alla på sig. En del lastbilschaufförer slarvar mer än andra och i bussar är det dåligt med användandet. Men det blir bättre och bättre med teknikens hjälp. Moderna bilar piper och tjuter så att ingen står ut med att låta bli bältet.

Nykterhetskontroller jobbar vi mycket med. Men vi blir ofta missförstådda i vårt arbete mot rattfylleriet. Flera högt uppsatta personer både inom polisen och utanför kritiserar oss för att vi bara är intresserade av antalet blåsningar. Vi står på fel platser vid fel tidpunkter. Vi står på en tät trafikerad gata en tisdagförmiddag i stället för på bakgatorna på fredagsnätterna.
Kritiken är riktig om man inte förstår vårt uppdrag. Så här är det: Vi ska jobba preventivt och repressivt. 
De kontroller vi gör för att förhindra rattfylleri gör vi på till exempel tisdagförmiddagar och slumpmässigt kontrollerar så många som möjligt. Ungefär en på 550 förare är onyktra och det är väldigt låga alkoholhalter. De vi fångar här är förare med alkoholproblem. Resten, 549 stycken, tycker att det är bra att vi har en kontroll och de berättar för sin omgivning att ”Jag blev stoppad av polisen och fick blåsa i dag”. Det är preventivt arbete mot rattfylleriet och det är vårt huvuduppdrag.
Vi jagar rattfyllerister också. En del tar vi på tips från allmänheten. En anhörig ringer, de ringer från bensinmacken, en annan trafikant tycker att en bil kör konstigt. Min uppskattning är att vi fångar in två till tre rattonyktra på tio tips. Vi har kända rattfyllerister också som vi tar gång på gång på gång.

Så har vi hastigheten. Trafikolyckor som beror på hög hastighet är inte så vanliga, däremot så är resultatet av en olycka helt beroende av kollisionshastigheten.
Den vanligaste hastighetskontrollen vi har är laserkontroller. På de stora vägarna är det många fortåkare. Förr tog vi de som åkte fortast. På min motorväg, E4 genom Sörmland, är det skyltat 110, men vi accepterade 125-130 km/h innan vi ingrep. Vi hade och har ungefär fem olyckor i veckan på min motorväg. Det är bilar som kör in i vajerräcken, inte för att föraren kör för fort utan han har tappat koncentrationen för ett ögonblick. Här är hastigheten helt avgörande. 110 km/h klarar vajerräcket, men i 130 km/h är risken stor att bilen far över i mötande körfält.
För att få ner hastigheten finns ett sätt. Sänk marginalerna. Och det har vi gjort. Vi rapporterar från 6 km/h för fort och det har vi gjort i fem år. Vi stoppar alltså fortåkare som kör 6 kilometer för fort och vi kan fortfarande inte ta alla. Det kan bli så att den som kör 130-140 klarar sig. Idiotiskt tycker en del, orättvisst tycker andra, men effektivt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Hastigheten på motorvägen har sjunkit och antalet personskador har minskat. Antalet olyckor har inte minskat, det är fortfarande ungefär fem i veckan på E4 genom Sörmland.
Visst vore det bra om vi kunde stå mer i tätort och framför allt på 30-sträckor. Men vårt uppdrag är att minska antalet dödade och svårt skadade och då ska vi vara på de stora vägarna där människor gör sig illa och dödas.


Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar - gratis första månaden
(därefter 99kr/mån)
Ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer