Första intrycket

Kom så drar vi! Alfa Spider med V6-motor och fyrhjulsdrift gör så att det vattnas i munnen – ett tag. Tyvärr gör den höga vikten och det ännu högre priset att vi hellre vänder oss till Tyskland (Z4) eller ännu hellre till Japan (Mazda MX-5) när det är dags att köpa ny sommarvagn.

Basfakta

Pris
Från 469 900 (2.2 JTS 389 900) kronor.

Motor
Tvärställd V6, 2 överliggande kamaxlar per cylinderrad, 4 ventiler per cylinder. Kompression 11,25. Borrning/slag 89,0/85,6 mm, cylindervolym 3 195 cm3. Max effekt 260 hk (191 kW) vid 6 200 r/min, max vridmoment 322 Nm vid 4 500 r/min.

Kraftöverföring
Motorn fram, fyrhjulsdrift. 6-växlad låda.

Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram dubbla triangellänkar, bak multilänkaxel.

Styrning
Kuggstång. 2,25 rattvarv, vändcirkel 10,7 meter.

Bromsar
Skivor fram (ventilerade) och bak. ABS och ESP.

Hjul
Fälgbredd 7,5 tum, däck 225/50 R 17.

Mått/vikt (cm/kg)
Axelavstånd 253, längd 439, bredd 183, höjd 132, spårvidd f/b 158/156. Tjänstevikt ca 1 750 maxlast 240, max släpvikt 0. Tank 70 liter.

Fartresurser*
Toppfart 235 km/h. Acceleration 0-100 km/h 7,0 s.

Bränsleförbrukning/miljö*
Stad 1,69, landsväg 0,84, blandad körning 1,15 l/mil. CO2 273 g/km.
* Enligt tillverkaren.


Taklös dyrgrip

När Alfa Brera förvandlas till roadster byter den namn till Spider. V6:a på 260 hk, fyrhjulsdrift och en lockande utstrålning skapar höga förväntningar.

Under den långa motorhuven ser det nästan ut som sig bör: V6, silver, rött och rätt snyggt. Men inte lika snyggt som förr. För lite krom, för rörigt. Inte riktigt Alfa Romeo-iskt.
Jag släpper huven, den landar med ett dämpat och hyggligt kvalitetskalibrerat ”tjoff”, öppnar vänsterdörren och glider smidigt in bakom ratten. Smidigheten har dock föga med min egen kroppskonstitution att göra, men desto mer med det faktum att takhöjden är oändlig.
Med den elmanövrerade suffletten nedfälld (27 sekunder) kan vilken hösäck som helst äntra och lämna den här bilen på ett åskådaranslående sätt, men med uppfällt tak (proceduren tar 30 sekunder) måste man ducka under 125 cm och då utförs samma manöver med fördel i skymundan.
Väl insutten bakom ratten kan jag snart konstatera att ergonomi inte längre är ett totalt okänt begrepp hos Alfa Romeos utvecklingsavdelning: Jag hittar en riktigt anständig körställning i nya Alfa Spider; ratten kan justeras så långt bakåt att jag sitter med armar och ben i helt normal vinkel – inte som i forna tiders Alfor, där man satt illa emedan förarplatsen tycktes formad av och för en gorilla.
Bekväm och lagom skålad stol, sportigt låg körställning, bra instrument och reglage. Fast den display som sitter mellan instrumentrundlarna imponerar inte och kopplingspedalen kunde gärna suttit några centimeter närmare samtidigt som gaspedalen borde förflyttas lika mycket åt andra hållet.

Jag trycker på startknappen och motorn morrar igång. Ett par snärtar på gaspedalen avslöjar att motorn är lika läcker att lyssna på som den är att titta på.
Rullar iväg lugnt och värdigt medan motorn värmer sig och bekantar mig under tiden med bilen.
Styrningen känns fin, rappt direktverkande och kommunikativ. Oväntat långslagig växellåda, sex ganska exakta lägen men inte så snabbjobbad.
Snygg och smakfull interiör och prydligt detaljarbete – fast en del detaljer känns alltför plastiga. Annars är det första kvalitetsintrycket tämligen positivt.
Känner mig snart varm i kläderna, motorn har också fått upp temperaturen och framför mig slingrar en lågtrafikerad dansk landsortsväg mellan gröna ängar och dito björkdungar. Klarblå himmel, oändlig takhöjd och ”No particular place to go”, som Chuck Berry sjöng redan för 40 år sedan. Förutsättningarna kan inte vara så mycket bättre.
Kuggar ner till tvåan och lägger iväg för fullt. Drar den rappt rytande V6:an till rödmarkeringen vid 6 800 r/min på varje växel. Avnjuter precisionsstyrning, utmärkta vägegenskaper och härligt drag ut ur kurvorna tack vare 260 hästkrafter och fyrhjulsdrift.
V6-motorn i Alfa Spider är inte den gamla hederliga Alfa-sexan utan General Motors nya ”världs-V6:a”. Detta är alltså en nära släkting till Saabs nya V6-motor, fast Alfa kör utan turbo men med större volym. Här finns lättmetall i både topp och block, dubbla överliggande kamaxlar, fyra ventiler per cylinder, direktinsprutning och många andra moderniteter.
Resultatet är alls inte oävet. Motorn är varvvillig och har ganska brett register och nog är den stark så det räcker. Men även om den låter fint så saknas den gamla motorns djupa basgurgel – och den nya är inte lika snygg.

V6-versionen av Alfa Spider är fyrhjulsdriven via en Torsendifferential som i normalfall fördelar kraften med 43 procent till framhjulen och 57 till bakhjulen. Detta kompenserar i viss mån bilens framtunghet och bidrar till körglädjen. Vid behov ändras kraftfördelningen automatiskt till övervägande fram- eller bakhjulsdrift om det ena eller andra hjulparet förlorar ”fotfästet”.
Jag pressar på ganska hårt där omständigheterna inbjuder till det, men glider också glassigt genom små pittoreska byar – och njuter hela tiden av att åka öppet i öppna landskap.
Men så småningom börjar den första entusiasmen börjar svalna. Minsta ojämnhet i vägbanan får det att rista i bilen och när däcken träffar på lite större knöligheter skramlar och rasslar det rejält. Hårt körd i tvära böjar känns bilen inte så rapp och reaktionssnabb som den först gav intryck av. Kort sagt: Karossen vridstyvhet lämnar en del övrigt att önska.
Av vikten att döma (1 750 kg) måste Spiders kaross vara rejält förstärkt, men det räcker tydligen inte.
Däremot ger vikten utslag på ”strippen”, som i det här fallet utgörs av ett litet flygfält några mil väster om Fredrikshamn. Spider V6 är snabb, men med 260 hästar och fyrhjulsdrift hade vi väntat oss ännu mer. Ett par 0-100-repor med stoppurstidtagning är ingen särskilt exakt vetenskap, men vi hamnar runt sju sekunder – vilket råkar vara exakt den tid Alfa Romeo anger.
Toppfarten är enligt samma källa 235 km/h. Flygfältet är lite för kort för att det ska kunna verifieras, men det stämmer säkert. Vi når drygt 200 och då känns det som om det finns en hel del kvar att ge.

Vid dylika övningar är det rätt blåsigt runt öronen och uppfällt tak är klart att föredra. Då är Spider hyggligt tyst och toppen känns tämligen tät.
Vilket för övrigt också är en egenskap lämpad för eventuella Spider-spekulanter.
Med V6-bestyckning begärs 469 900 kronor för denna bil när den kommer till Sverige nu i februari. Fyrcylindriga och framhjulsdrivna 2.2 JTS med 185 hk kostar 389 900 kronor.
Det är också för mycket.

Visa kommentarer