Framgångarna för Mini Cooper måste retat herrarna i Ingolstadt till vansinne, efter år av väntan är Audis motdrag redo. A1 har ett lika tydligt som givet uppdrag: att peta Mini från trendlistans första plats.

Första intrycket #8

Jag förväntade mig en genomarbetad bil och förväntningarna infriades. A1 är en av marknadens absolut mest kompetenta småbilar. Givna konkurrenten Mini Cooper har dock ett övertag när det kommer till körglädje.

”Det är ju kul, men också själva f*n att grabben skulle få köra nu. Det krockar med en provkörning jag verkligen såg fram mot, men det är inget att göra. Du får åka på A1 körningen i mitt ställe.” PeO Kjellström hastar ut ur redaktionen mot Arlanda och Infineon Speedway där Mattias Ekström gör sin fenomenala NASCAR-debut några timmar senare. På mitt skrivbord ligger en flygbiljett till Berlin och en lapp med några korta instruktioner:

”Audi A1 verkar vara en grym bil, första riktiga Mini Cooper-utmanaren. Hur står sig lill Audin mot Mini? Följ listan. Sjabbla inte, jag förväntar mig rapport när jag kommer tillbaka.” /Peo.
Med nära 30 tjänsteår på tidningen väger nestor Kjellströms ord tungt, så sagt och gjort.

PeO: Den ser fräck ut – hur är den på riktigt?

– Inte sämre! Fronten är mer eller mindre en spegling av det vi ser i övriga A-programmet. Grillen torde vara småbilsvärldens största och följer Audis singel frame-koncept. Likt storebror A8 har den fått en extra knäck i de övre hörnen vilket gör den lätt hexagonformad. Grillen flankeras av pliriga strålkastare, men för att få de märkestypiska ljusbågarna krävs xenonljus. I övrigt påminner fronten en hel del om A4/A5 med tydliga ”näsborrar” för luft­intag och dimljus. Motorhuven är av snäckskalstyp, precis som på TT (och diverse Saabar), skarven mellan huv och framskärm bildar en linje som löper längs karossidan, en ”DNA-linje” som hittas i hela modellprogramet. Bakluckan sveper runt karossen på samma sätt som i storebröder Q5 och Q7 vilket ger ett bulligt karosslut med en försiktig blinkning mot första generationens A3. Det mest uppenbara design­elementet är takbågarna som går att få i av­vikande färg. Bågarna visades på A1-konceptet Audi metroproject quattro 2007, men det var på hanken och pin att de överlevde till produktion. Det ansågs allt för produktionstekniskt kostsamt med en extra detaljlackering. Problemet löstes med foliering. En bieffekt är att det går utmärkt att byta bågarnas färg efter tycke och trend, något som borde uppskattas inte minst när A1 hittar till andrahandsmarknaden. Bilen är 395 centimeter lång och även om det har gett längre karossöverhäng är designen stramare än de huvudsakliga konkurrenterna Mini Cooper och Alfa Romeo MiTo. I mina ögon har A1 en behagligt retrobefriad och fräsch form som lär stå sig en bra bit in på 2010-talet.
 PeO: Hur ser det ut under skalet? Är den bara en sminkad Polo?

– Både ja och nej. Chassikomponenterna är plockade ur Pololådan och det innebär en konventionell fjäderbens­lösning med undre triangellänk fram och en halvstel axel bak. Jag hade hoppats på en multilänkaxel liknande den på Mini. Dels för att en multilänk ger pigga vägegenskaper och dels för att Polo axeln inte är byggd för fyrhjulsdrift. Det ser alltså mörkt ut för oss som hade hoppas på quattro. A1 är några millimeter bredbentare och har en (1) millimeter kortare hjulbas än Polo. Genom att använda olika typer av höghållfast stål får man ned vikten.

PeO: Kvalitet, är det en äkta Audi?

– När man stänger dörren är det samma tjocka ”tjoff” som i övriga Audi. Instrumentpanelen, vilken för övrigt ska påminna om en flygplansvinge där friskluftsutblåsen är jetmotorer, har en behagligt ”tjock” plastkvalité. Reglage och spakar lånas från storasyskonen, exempelvis kommer klimatanläggn-ingens vred från TT. Väljer du till MMI-navigation plus får du samma infotainmentsystem (stereo, SD-kortläsare, hårddisk, navigation osv) som i A8, men så håller också prislappen Audikvalitet – 32 200 kronor. Tycker man att det är i svettigaste laget går det att uppgradera med navigation vid senare tillfälle – smart. På tal om uppdateringar, sargerna runt friskluftsutblåsen och delar av inredningen är utbytbara för att kunna anpassas efter modets svängningar. Sex and the City anpassat så det förslår.

PeO: Mini Cooper sätter normen för körglädje, hur står sig A1?

– Berlin har mycket som talar för sig. Vackra miljöer, spännande historia, ett sprudlande nattliv och, åtminstone den här dagen, ett fantastiskt väder. Tyvärr råder närmast total avsaknad av kurviga, kuperade och med det körglädjefrämjande vägar vilket gör det knivigt att ge ett uttömmande svar. På landsväg går A1 som tåget, riktningsstabilt och avspänt även i autobahntempo. Fjädersättnigen är genomarbetad och av den fastare sorten. Alla provbilar rullade på 17 tums hjul vilket jag personligen inte tycker är helt lyckat då de lätt blir stötigt. De standardmonterade 15-tumsdäcken med 60-profil torde vara det komfortmedvetna valet. För huliganförare går det att gå i motsatt riktning. Det finns två olika sportchassin att välja på och det är möjligt att klämma på 18-tums fälgar med florstunna däck. Jag överger den förprogrammerade provkörningsrutten och letar upp något mindre spikraka vägar.
Låg vikt, smidiga mått och lättarbetade drivlinor gör A1 spänstig. Det är knappt 2,7 rattvarv mellan fulla hjulutslag vilket är i paritet med Mini. Trots det vill inte den ohämmade körglädje som finns i Mini infinna sig. A1 har en mognare och mer sofistikerad karaktär, men är tyvärr inte riktigt lika kittlig under fötterna.

PeO: Mini serveras i flera smaker med kryddstarka Cooper S och Works i toppen. Hur svarar Audi? Kommer det en S1/RS1?

– Inledningsvis kommer A1 med tre motoralternativ samtliga med start/stopp-funktion. För 158 000 kronor får man en 1,2-liters fyra på 86 hästkrafter. Effekten kan synas blygsam men tack vare turbo blir vridmomentet biffiga 160 Nm. Så länge du inte hetsar på Autobahn är motorn en miljöbilsgodkänd pärla. Starkaste bensinmotorn är 1,4 TFSI på 122 hästkrafter. Den sexväxlade manuella lådan kan ersättas av en sjuväxlad dubbelkopplingslåda (S tronic) vilken sänker förbrukningen från 0,53 l/mil till 0,52 l/mil. 1,4 TFSI med manuell låda kostar 178 600 kronor medan den mijöbilsgodkända dubbelkopplaren är farligt nära 200 000 kronors gränsen. Dieselalternativet är en 105 hästkrafters fyra. Maskinen ska enligt fabriken nöja sig med 0,39 l/mil vid blandad körning, under provkörningen visade färddatorn på 0,41 l/mil. Helt omöjligt att nå ned till fabrikssiffrorna borde det inte vara. Om det kommer en S1? Audi folket vill inte säga mer än ”Vi kommer att utmana Cooper S.” Räcker det som svar?

PeO: Småbilar brukar inte vara komfortkungar, funkar A1 i vardagen?

– Behöver du inte använda baksätet på daglig basis funkar den bra! Dörrbladen är inte hopplöst stora. Jag parkerade enligt stormarknadsmodellen och hade inga problem att åla mig ur. Baksätet är strikt tvåsitsigt. Mina 183 centimeter går in, men takhöjden är begränsad. Resor längre än tio mil? Nej tack. Stolarna fram är däremot redo för långpass. Det går att beställa sportstolar (4 200 kr) med justerbart lårstöd, unikt för klassen. Runtomsikten är exemplarisk. Tunna A- och C-stolpar, bra sikt framåt, rediga sidospeglar och parkeringssensorer fram och bak (tillval) gör A1 till en stadsbil av rang. Ljudnivån håller golfklassnivå, men om A1 är tystare än klassvinnande VW Polo ska jag låta vara osagt. Helt perfekt är den dock inte, i motorvägstempo hörs en del däck- och vindljud.

PeO: Vill du ha den?

– Du menar om jag vill ha den framför Mini Cooper? Jag gillar designen, det är befriande att en småbil av premiumsnitt inte behöver vara retroformad. Två åker bekvämt och till skillnad från Mini rymmer bagageutrymmet mer än en necessär. Motorerna är vettiga, sett till konkurrensen är priserna inte helt befängda. Det råder ingen tvekan om att A1 är en fin liten bil men den intensiva, roliga, närvaro som finns i Mini hittar jag inte. I min värld räcker det för att jag ska föredra Mini. Inte ”rätt” – aldrig fel.

Audi A1 1,2 TFSI

Pris 
158 000 kronor.

Motor 
Bensin. 4-cyl rak tvärmonterad, 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder. Turbo. Kompression 10,0:1. Borrning/slag 71,0/75,6 mm, cylindervolym 1 197 cm3. Max effekt 86 hk (63 kW) vid 4 800 r/min, max vridmoment 160 Nm vid 1 500 r/min.

Kraftöverföring 
Motorn fram, framhjulsdrift. 5-växlad manuell.

Fjädring/hjulställ 
Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram fjäderben med undre triangellänk. Bak halvstel axel.

Styrning 
Kuggstångstyrning med servo. Vändcirkel 10,6 meter.

Bromsar 
Skivor fram (ventilerade) och bak. ABS.

Hjul 
Fälg 6,0 tum, däck 185/60 R15.

Mått/vikt (cm/kg) 
Axelavstånd 247, längd 395, bredd 174, höjd 142, spårvidd f/b 148/147. Tjänstevikt ca 1 065, maxlast ca 425 max släpvikt 1 000. Tank 45 liter. Bagagevolym (VDA-liter) 270 – 920 liter

Fartresurser* 
Toppfart 179 km/h. ­Acceleration 0-100 km/h 12,1 s.

Bränsleförbrukning* 
Stad 0,62 landsväg 0,44, blandad körning 0,51 l/mil. CO2 119 g/km.

Garantier 
2 år nybil, 3 år vagnskada, 
3 år lack, 12 år rostskydd.

Skatt 
645 kronor.

* Enligt tillverkaren.


Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar
– gratis första månaden
Därefter 99 kr/mån – ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer