Basfakta

Motor
6-cyl längsmonterad. V-motor med 1 överliggande kamaxel per cylinderrad, 3 ventiler per cylinder. Kompression 10:1. Borrning/slag 89,9/84 mm, volym 3199 cm3. Max effekt 215 hk (160 kW) vid 6000 r/min. Max vridmoment 310 Nm vid 3000 r/min.

Kraftöverföring
Motorn fram, bakhjulsdrift. 6-växlad manuell eller 5-stegs automatlåda.

Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring, gasstötdämpare och krängningshämmare fram och bak. Fram dubbla triangellänkar, bak femlänksaxel.

Styrning
Kulmutter, servo. Vändcirkel 11,5 m.

Bromsar
Skivor fram (ventilerade) och bak. Låsningsfria.

Hjul/däck
Fälgbredd fram/bak 7,5/9 tum. Däck 225/40 ZR18 fram, 255/35 ZR19 bak.

Mått & vikt (cm/kg)
Axelavstånd 240, längd 406, bredd 177, höjd 131, spårvidd f/b 148/148. Tjänstevikt 1360, maxlast 290. Tankrymd 60 l.

Fartresurser*
Acc. 0-100 km/h ca 7 s, toppfart ca 240 km/h.

Bränsleförbrukning*
Blandad körning 1,1 liter/mil.

*fabriksuppgift

Morsning korsning!

Crossfire är DaimlerChryslers första avkomma, en korsning mellan Tyskland och USA.

Biljättarna Chrysler och Mercedes är sedan 1998 gifta med varandra och bildar koncernen DaimlerChrysler. Ett äktenskap som hittills inte skänkt bilvärlden mycket. Det har mest verkat som ett skenäktenskap då de aldrig tycks ha ”gjort det”.
Man undrar om de inte mest legat i bakhåll, käbblat och skjutit korseld mot varandra. Men nu har korselden resulterat i DaimlerChryslers första gemensamma barn som heter just Crossfire.
Tysk teknik förenat med amerikansk känsla för det spektakulära. En bil för såväl Route 66 som Autobahn om man får tro reklamavdelningen.
Crossfire är en sportkupé i klass med bilar som Audi TT och Nissan 350Z. Bilar där designen satts i första rummet. Men enligt DaimlerChrysler ska Crossfire tillföra mer körglädje och komfort till klassen. Bilen är bakhjulsdriven och kraftkälla är Mercedes 3,2-liters V6-motor på 215 hk. Stark motor i liten bakhjulsdriven bil har om den komponerats rätt alltid varit lockande.
Hur Crossfire är vet jag inte – än. Till en början är det se men inte köra som gäller. Och tål att tittas på, det gör bilen verkligen.
Linjeföringen är vågad. Retro, Art
Deco och modernt. Snygg faktiskt. Med Crossfire har den långa motorhuven kommit tillbaka medan bakdelen är sluttande på fastback-vis. Proportionerna känns igen från Mercedes SLK men uttrycket är helt eget.
Namnet Crossfire har varken med krig eller DaimlerChryslers interna uppgörelser att göra utan sägs komma av formen på det karossveck som löper längs karossidorna. När det börjar en bit in på framskärmen är det konkavt format, en bit in på förardörren övergår vecket i en konvex linje och sedan vidare bakåt över de breda bakskärmarna. Effektfullt och enligt Chrysler mycket trixigt att åstadkomma dels på lermodellen och senare i plåtpressningsverktygen.
Tidsrymden mellan ax och limpa är rekordkort för Crossfire. Två år från lösryckta skisser till färdig produktionsbil är imponerande.
Under det snitsiga skalet döljer sig mycket Mercedes eftersom Crossfire i stora stycken baseras på nuvarande SLK. En bil som för övrigt bygger på förra C-klassen och som presenteras i en helt ny upplaga under 2004.
Crossfire har alltså djupa rötter i Europa, där den också byggs i Osnabrück hos Karmann. Fabriken ska klara 20000 bilar om året där merparten, 85 procent, ska gå till USA. Resten av produktionen fördelas i övriga världen.
Marknadsfolkets presentation rullar vidare. Man berättar allvarligt om vilka som är målgruppen. Individualistiska höginkomsttagare med sinne för fina viner och jazzmusik, bla, bla, bla, visa vem man är, bla, bla. Egna idéer, och så vidare.
Så, äntligen tillåts jag kliva in i kupén och sticka nyckeln i tändningslåset. En Mercedesnyckel.
Insidan är estetiskt tilltalande. Mittkonsolen är visserligen i silverlackerad plast men resten håller högre kvalitet än vad Chrysler brukar bjuda. Interiörfärgerna finns i tre olika varianter där kombinationen tegel/svart är ruskigt snygg enligt min mening.
Många knappar och reglage är hämtade från Mercedes och det totala kvalitetsintrycket är mycket bra om man tänker Chrysler men bara medelmåttigt om man tänker Mercedes.
Färden börjar stillsamt i det polistäta San Diego, upp mot Rocky Mountains och det är vackert som i en saga. Här är poliser mer sällsynta och jag vågar bitvis bryta hastighetsgränserna utan att riskera mynningen från en Colt 45 mellan ögonen. Hjulupphängningarna kommer från Mercedes men har försetts med andra fjädrar och stötdämpare. Snäckstyrningen känns också mycket Mercedes, på gott och ont. Den är exakt men knappast livlig. Tryggt sportig kanske.
Crossfire är en snäll sportbil. Den går att köra rasande fort utan dramatik. Den känns välbalanserad och kränger nästan ingenting genom kurvorna. Ändå är den inte speciellt hårt fjädrad. Den känns mycket användbar och vilsam men har kapacitet att lyda blint närhelst förarens horn växer ut. Och skulle fettodäcken släppa greppet finns det aktiva antisladdsystemet ESP som en räddande hand.
Ljudnivån är låg men olika exemplar vi provkör väsnas olika mycket, mest från sidorutorna. Provkörningsbilarna är tidiga exemplar, till stor del handbyggda. Även motorerna låter olika och går olika. Några brölar, andra har mer udd. Fälgarna är 19 tum höga bak och 18 fram. Däckdimensionerna är 255/35 bak och 225/40 fram. Ganska extrema alltså men däckljudet är bra isolerat. Åtminstone på amerikansk asfalt.
Det mest påfrestande ljudet är faktiskt den vinande elmotor som i tid och otid fäller upp eller ner spoilern bak. Den åker upp i 55 miles per timme och ned i 45.
De 215 hästkrafterna räcker fint. Växellådan är sexväxlad och spaken är extremt kort. Ganska rapp och växlingsvänlig. Väljer man automat så är den femstegad. Båda lådorna kommer från Mercedes.
Karossen är mycket vridstyv och är enligt Chrysler starkare än Porsches 911. Man visar en naken kaross och den ser stöddigt stark ut med bland annat en kraftig balksektion ända upp i skulderbladshöjd bakom stolarna.
Men som sagt, Crossfire förmedlar inte lika mycket sportambition som Nissan 350Z eller Porsche Boxster. Dessa två finns att undersöka som referensbilar under provkörningen och faktum är att de är mer av körmaskiner. Rappare i uppträdandet men samtidigt bullrigare och knappast lika drägliga på långfärd.
Däremot tycker jag att Crossfire bjuder på en hetare körupplevelse än Audi TT. Detta är saker som får redas ut bättre i ett jämförande test – någon gång i höst när Crossfire dyker upp i Sverige.
Färden går nedför snön och berget och jag ”cruisar” längs den långa stranden med Stilla Havet till vänster. Små kvinnor i jättelika Chevrolet Avalanche, Lincoln Navigator och liknande mastodontbilar tittar nyfiket ner på Crossfire. De kanske fått nog nu när även det amerikanska bensinpriset gått upp. Faktum är att alla kollar på Crossfire.
– Cool, man. How much is it?
I Europa kommer den kosta cirka 40000 euro, med svenska skatter och annat lär det betyda omkring 400000 kronor. Ungefär som dagens SLK 320.
Svaret på frågan om DaimlerChryslers första baby är välskapt: Ja, definitivt, man behöver inte ens gilla jazz för att köpa den.

Visa kommentarer