Provkörning av Niu M1 Pro

Elfordonen kommer på allvar och med det även elmopeden som blir billigare med statligt stöd. Vi kör en stilsäker kines med detaljlösningar och smidighet som trumfkort: Niu M1.

Normalt håller vi på Teknikens Värld oss på fyra hjul men ibland tvingas vi vidga våra vyer och vingla ut i trafiken på två. Ni som har hängt med ett tag kommer säkert ihåg när vi testade 14 EU-mopeder i nummer 24/2002 när fenomenet slog ner som en bomb i landet. Testet måste anses som preskriberat och jag kan erkänna att inte alla mopeder lämnades tillbaka i det skick som de hämtats i, och inte bara på grund av usel detaljkvalitet.

Elmopeden har kanske inte slagit på samma nivå men allt fler ljudlösa tvåhjulingar rullar nu i alla fall på huvudstadens gator. En starkt bidragande anledning är att staten i form av Naturvårdsverket har öppnat lädret och bidrar med 25 procent (upp till 10 000 kronor) när du köper ett tvåhjuligt elfordon – cykel, moped eller motorcykel. I nummer 15/2018 körde vi den kompakta och hopfällbara Onebot och i 24/2017 gränslade vi halvsvenska Vessla, nu är det dags för nya Niu M1 Pro, ett smidigare och mer nedbantat alternativ av märkets modell N1S.

Niu M1 Pro

Foto: Patrik Lindgren

Tydlig display. Observera farthållare och USB-kontakt. Grön knapp måste tryckas in innan färd.

Design är viktigt i dag och där har kinesiska Niu tagit i från tårna med M1. Mopeden ser i det närmaste ut som ett koncept men är alltså en serieproducerad moped. Niu som märke må var en doldis här men i hemlandet Kina är man ett premiummärke. Företaget startade­ som en crowd­foundingkanpanj så sent som 2016 och fick ihop elva miljoner dollar på 15 dagar.

M1 är en skoter men man har börjat med ett blankt ark och konstruerat den från grunden.­ Ramen är genomarbetad och svängarmen baktill är tillverkad i en påkostad titan- och aluminiumlegering. Fokus har legat på en enkel och lätt konstruktion, mopeden väger bara 50 kg och är bara snäppet jobbigare än en cykel att baxa runt.

Niu M1 Pro

Foto: Patrik Lindgren

Batteriet kan laddas på plats och då kan du följa processen via en app. Annars trångt under sadeln.

M1 handlar mycket om design men även detaljer. Den har farthållare, fjärrstyrt larm, automatiskt återgående blinkers och ett snyggt batteri (tänk att jag en dag skulle skriva det). Mopeden kan dessutom kopplas till en app på din mobil. Du kan då läsa färdstatistik, laddning med mera och alarmeras även om den flyttar sig från sin position där du har låst den. Då kan fordonet spärras och göras obrukbart.

M1 kommer i klatschiga färger som blått, rött och gult (det sista dock ej i Sverige) men även i mer moderata kulörer som vitt och grått för den som vill färdas mer diskret. Batteriet väger 8,3 kg och är placerat under sadeln och inte i golvet som hos sin storebror N1S. Det kan laddas på plats eller tas ut och fyllas på via väggkontakten hemma och det tar sex timmar om det är slutkört.

Niu M1 Pro

Foto: Patrik Lindgren

Snyggt batteri men ful laddare. Batteriet väger 8,3 kg och laddas fullt på sex timmar.

Motorn sitter som hos de flesta moderna elskotrar i bakhjulet och är av märket Bosch. Räckvidden anges vara tio mil men i själva verket­ är den omkring fem mil om man kör på full sula. Topphastigheten är 45 km/h men M1 finns även i klass II-utförande och toppar då 25 km/h och kan i och med det köras på cykelbanor och slipper registreringsskyltar. Motorn hos den provkörda 45 km/h-varianten har en kapacitet på 1200 W vilket gör att den mäktar med backar bra. Om de är långa och/eller branta kan hastigheten sjunka men aldrig så att det blir frustrerande.

Fjädringen bak är i det närmaste Citroënmjuk. Den smala formen gör att du utan tvekan vågar att ”lägga ner” mopeden i kurvor. Att kryssa i bilköer och mellan vägarbeten, som Stockholm just nu kryllar av, är en baggis­ med M1, men så fort du lämnar bökig trafik visar sig 45 km/h vara i underkant. Att köra på el kan vara skrämmande, folk hör dig helt enkelt inte så chansa inte och visa din närvaro.

Bakom styret är förarmiljön kristallklar. Det finns två körlägen där nummer ett passar när precision krävs men kan även med fördel­ användas som en ”etta” då kraften i läge två kommer abrupt. Ett bekräftelsetryck krävs innan du far i väg då motorljud saknas och du annars kan råka dra på gasen av misstag. Batterikraften mäts som hos andra elmopeder i procent, när de sista 30 nås sjunker topphastigheten till 40 km/h. En varning nog för att börja ta det lugnt med högerhanden. I displayen finns även lampor för när du kör ekonomiskt samt när bromskraften genererar kraft till batteriet. Här finns även en distansmätare/ trippmätare och i centrum finns hastighetsmätaren.

Niu M1 Pro

Foto: Patrik Lindgren

Blinkers med LED-teknik. Logotypen (likadan upp och ner) speglas i vindskyddet till föraren.

Niu M1 låter ju som en förträfflig maskin, det är den också men det finns minuspunkter.­ Om du är av det större snittet och med det även har stora dojor blir det trångt. Sadeln är kort och utrymmet för fötterna är begränsat, en avigsida av målet med att vara kompakt. På den punkten är konkurrenten Vessla att föredra­ med lite mer utrymme och större sadel på båda ledder. M1 är även känslig för vind på grund av låg vikt och relativt höga batteriplacering. Miniformatet gör också att det är mindre plats för att placera saker mellan benen på golvet, annars ett trumfkort när det gäller skoterlayouten. En krok finns i alla fall att hänga saker i.

Att placera något under sadeln är omöjligt, där ryms på sin höjd ett fälg­lås. Tillbehör som sidoväskor och toppbox lär kryssas för av många om man inte väljer att lösa fraktandet med en vanlig ryggsäck. Och som med alla moderna skotrar, el- som bensindrivna, är allt du tar i plastigt. När det kommer till gedigenhet överglänser Vessla i viss mån Niu M1. Och liksom i fallet Vessla har formglädjen tagit stopp med laddaren, det är en tung och ful pjäs som dessutom blir varm och som man ogärna har med sig i onödan.

Niu M1 Pro

Foto: Patrik Lindgren

Kompakta mått och fräck form är trumfkort för M1 men även användarvänlighet.

Med designen, detaljerna och smidigheten kan man lätt förutspå en succé för modellen M1 och så är redan fallet, i alla fall för märket Niu som helhet då man har sålt över 400 000 elmopeder, främst hemma i Kina. Nu är det dags för Europa och även Sverige (här har man sålt 350 M1 i år och siktar på 600 nästa år) – här med skattebetalarnas hjälp. En tid till i alla fall. Elfordonspremien ska hålla på till 2020 och årligen omfatta 350 miljoner kronor. Om den finns kvar eller ändras efter höstens val återstår att se.

Niu M1 Pro

Pris
24 955 kronor. 18 995 kronor med statligt stöd.


Motor
Elmotor 1 200 W. Ett batteripack av lithiumjontyp på 48V 32 Ah.


Kraftöverföring
Bakhjulsdrift. Motor i bakhjulet. Enväxlad. Två körlägen.


Bromsar
Skiva fram, trumma bak.


Däck
90/90 R10.


Mått/vikt (cm/kg)
Längd 164, axelavstånd 115, bredd 66, höjd 110, sitthöjd 71, markfrigång 13. Tjänstevikt 50, maxlast 160.


Fartresurser
Acceleration 0-100 km/h – s, toppfart 45 km/h.

Rival

Vessla elmoped

Foto: Glenn Lindberg

Vessla (numera Vässla)
Snäppet större, mer rejäl och billigare men inte lika förfinad i detalj som M1. Två batterier ger väl tilltagen ”reservtank”.
Pris: 20 000 kronor utan bidrag, 15 000 kronor med.

Visa kommentarer
NUVARANDE Provkörning av Niu M1 Pro
NÄSTA Provkörning av Mazda 6 2,2 DE 184 hk AWD Wagon