Riksrevisionen sågar Sveriges satsningar på miljöbilar

De statliga satsningarna på att öka antalet mindre miljöbelastande bilar har under åren kostat skattebetalarna åtskilliga miljarder, men de miljömässiga effekterna har varit förhållandevis små. Det menar Riksrevisionen efter en granskning.

Statliga myndigheten Riksrevisionen – vars uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används – har granskat de satsningar som regering genom åren har gjort för att försöka öka andelen miljöbilar i Sverige. Granskningen sträcker sig tillbaka till 2006 då statliga styrmedel infördes för att människor i vårt land ska välja bilar med lägre utsläpp. De olika satsningarna som har genomförts under årens lopp är bonus/malus-systemet, den koldioxiddifferentierade fordonsskatten, nedsatt förmånsvärde för miljöbilar samt de tidigare styrmedlen supermiljöbilspremien, miljöbilspremien och det femåriga undantaget från fordonsskatt.

Satsningarna har kostar staten, alltså skattebetalarna, ungefär 13,4 miljarder kronor. Enligt Riksrevisionen en alldeles för hög kostnad sett i relation till resultatet. Den granskande myndighetens slutsats är att andra insatser på området har varit betydligt mer kostnadseffektiva.

Riksrevisionen slår i sin granskning fast att många av de subventionerade miljöbilarna har gått på export, vilket har haft negativt ekonomisk påverkan på resultatet, så även att personer med förmånsbilar via sin arbetsgivare har fått ta del av betydligt högre subventioner än personer som har köpt miljöbilar privat, samt att en oproportionerlig andel av subventionerna har tilldelats storstadsregionernas invånare.

– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga, säger Cecilia Kellberg som är projektledare för Riksrevisionens granskning.

LÄS OCKSÅ: Så hög har fordonsskatten blivit för hundratals bilmodeller

BMW 320d EfficientDynamics 2010

Foto: BMW

Minns du att under 2010 infördes i Sverige fem års skattebefrielse för så kallade miljöbilar, det vill säga bilar som släppte ut under 120 gram koldioxid per kilometer. Flera biltillverkare släppte därför snålversioner, exempelvis Volvo med olika DRIVe-modeller och BMW med, som här på bilden, 320d EfficientDynamics Edition. 109 gram per kilometer släppte den ut i sedanutförande. Gemensamt för alla snålmodeller var dieselmotor under huven.

Vidare ser Riksrevisionen negativt på att man inte har gjort en sammantagen samhällsekonomisk bedömning för någon av satsningarna. Trots att regeringen egna riktlinjer för reformer bland annat kräver att nytta ställs mot kostnad har inga sådana bedömningar genomförts.
Underlagen vid besluten har därtill väldigt lite information om de miljömässiga konsekvenserna, trots att samtliga satsningar har berört just miljön genom minskade utsläpp av främst koldioxid.
Riksrevisionen är även kritiska till att det inte har tagits fram några planer på hur satsningarna ska följas upp och utvärderas.

– Riksdagen har varit tydlig med att åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan ska vara samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva. Granskningen visar att dessa styrmedel inte lever upp till detta, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen slår även ned på återkommande regelförändringar som har gjorts under perioden, ofta kort framförhållning. Myndigheten kallar det för ryckighet i användandet av styrmedlen, något som har motverkat långsiktiga och förutsebara villkor för privatpersoner och företag.

– Osäkerhet kring framtida regelverk, avgifter och beskattning för personbilar riskerar att leda till stora kostnader för konsumenterna. Personer riskerar till exempel att lockas att köpa en viss typ av bil som efter några år blir oväntat dyr att äga, säger Cecilia Kellberg.

Riksrevisionens rekommendationer
Myndighetens rekommendationer till regeringen är i korthet att…

  • säkerställa att analyser av framför allt miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenser tas fram inför beslut på området.
  • jämföra de samhällsekonomiska kostnaderna med alternativa styrmedel, för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och transportpolitik.
  • se över möjligheterna att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av exporten av subventionerade miljöbilar.
  • analysera kostnadseffektiviteten i nedsatt förmånsvärde riktat mot förmånsbilar.
  • tydligt redovisa hur länge bonus/malus-systemet ska gälla och utvecklas, samt hur länge den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för el- och gasbilar ska gälla.

Digital prenumeration
Allt du vill veta om alla bilar - gratis 2 första månaderna
(därefter 99 kr/mån)
Ingen bindningstid

Flest och mest omfattande tester av nya bilar

Alla nummer av e-tidningen

Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp

Avsluta prenumeration online när du vill

Jag godkänner prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Vänligen godkänn prenumerationsvillkoren
Visa kommentarer