Forskare i Sverige har tittat på dubbdäckens hälsopåverkan i det långa loppet, det vill säga under hela livscykeln. Det visar sig att antalet liv som dubbdäcken räddar vida överstigs av det antal liv som de skördar.

I dag är det den 1 oktober och det är därmed tillåtet att köra med dubbdäck på bilen. Dubbdäckens existensberättigande har på senare år hamnat allt mer under lupp och diskussion. Dubbdäcket är nämligen som ett mynt – inte bara runt utan även tvåsidigt, på mer än ett sätt. Ena sidan positiv med en livräddande funktion då vinterdäck med dubbar, även om de dubbfria har blivit allt bättre på det, normalt har överlägsen (broms)prestanda på is. Den andra sidan är däremot negativ då dubbdäcken river upp partiklar (PM10) som både påverkar vår miljö och oss människor genom att vi andas in partiklarna.

Den positiva sidan har dock generellt ansetts överväga den negativa, men en ny forskarstudie omfördelar förhållandena. Studien tar nämligen hänsyn till dubbdäckens totala livscykel, det vill säga inte bara från den tidpunkt då de monteras på en bil till det att de kasseras. Man har i stället utgått från stadiet då dubbdäckens material utvinns.

Det är de tre forskarna Anna Furberg, Sverker Molander och Rickard Arvidsson på Chalmers-avdelningen miljösystemanalys som ur ett systemperspektiv har fördjupat sig i dubbdäckens påverkan från start till mål, hela däckets livslängd.
Forskarna har räknat på hur många liv som de dubbade däcken årligen räddar och vägt den siffran mot hur mycket utsläpp däcken genererar, både vid produktionen och i form av slitage på vägarna. Dessutom har de vägt in olycksstatistik från gruvbrytningen i Kongo-Kinshasa där kobolt, en viktig metall i dubbdäckens dubbar, utvinns. Därtill är kobolt en så kallad konfliktmetall som bidrar till den blodiga konflikt som pågår i nämnda land. Kobolt är också den metall som av samma anledning har uppmärksammats i elbilar, i form av så kallade blodsbatterier.

Kongo Kinshasa

Foto: Wikipedia

Demokratiska republiken Kongo, ofta kallat Kongo-Kinshasa.

Forskarnas slutsats är att den svenska användningen av dubbdäck årligen räddar mellan 60 och 770 levnadsår medan mellan 570 och 2 200 levnadsår går förlorade (produktion, slitage, gruvbrytning och konflikt sammanslaget).

– Sammantaget ger det här en väldigt tydlig bild av att dubbdäck kostar mer liv än de räddar, säger Sverker Molander, professor i miljösystem och risk vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Forskningen visar att den största negativa hälsopåverkan står själva dubbdäcksanvändningen för, och att vinsterna med dubbdäck med råge äts upp enbart av den asfalt som dubben river upp.

– Den småskaliga gruvbrytningen, där det sker många olyckor och dödsfall, står för den näst största andelen av dubbdäckens negativa hälsopåverkan. Dödsfall kopplade till konflikten i Kongo-Kinshasa står för den minsta delen, men här finns samtidigt fler aspekter som inte är inkluderade i studien. Konflikten påverkar ju hela samhället, och jag tror inte många tänker på att användningen av dubbdäck bidrar till situationen i landet, säger Anna Furberg.

Forskarstudien säger att nästan en tredjedel av den negativa hälsopåverkan som dubbdäck i Skandinavien medför sker utanför Skandinaviens gränser.

– Det här är en tydlig illustration av vad den globaliserade produktionen kan medföra. Här blir det några som överlever på andras bekostnad, och det är andra människor än de som drar nytta av produkten som får betala de negativa effekterna, säger Sverker Molander.

Foto: Patrik Lindgren

De tre forskarna tycker att svenskarna som konsumenter och bilister ska tänka till vid val av vinterdäck. De anser att bra dubbfria vinterdäck kan vara ett alternativ och att dubbfritt kan kombineras med försiktig körning samt att man vid vissa tillfällen kan överväga alternativa färdsätt.

– Det är förstås viktigt hur man kör, och att plogning och sandning fungerar. I dag finns också elektroniska antisladdsystem i de flesta bilar, som gör dem säkrare att köra i halt väglag. Men vår studie visar också på behovet av mer forskning kring alternativ till dubbdäck, som inte har samma negativa hälsoaspekter, säger Anna Furberg.

Den svenska studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health och är genomförd inom ramarna för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Den 8 oktober släpps Teknikens Världs stora vinterdäcktest där både dubbade och dubbfria däck ingår.

Visa kommentarer
NUVARANDE Svenska dubbdäck dödar i Kongo-Kinshasa
NÄSTA Peter Mertens slutar hos Audi