Teknikens Värld nummer 3 / 1969

Denna text är hämtad från "I backspegeln" i nr 3/2008

Racerföraren Joakim Bonnier spåddes ett lysande år som… affärsman. Han hade lyckats få den europeiska generalagenturen för engelska Lola. Således tvingades han sälja den McLaren Mk8 B som han sitter i på omslaget till nummer 3/1969. Längst bak i tidningen fanns bilen i utvik som samlarbild – komplett med Teknikens Värld-dekaler. Läs mer om Jo här bredvid.

Sjökaptener, frisörskor och studerande lockades att delta i Teknikens Världs utlottning av en kycklinggul Fiat 850 Sport Coupé. Själva tävlingen sparkade igång i följande nummer och omfattade såväl klippa/klistra-moment som ett fyndigt namnförslag.

Redan 1969 bråkades det om vägsaltets vara eller inte vara. Förvisso höll det vägarna halkfria men förpestade samtidigt grundvattnet samt frätte sönder brokonstruktioner och bilar. Kunde lösningen vara… urin?

Billig fransyska

”Slamret från motorn är jämställt med klirret i spar­bössan” menade vi i vår analys av Peugeot 204 Break Diesel. Visst, milkostnaden på 40 öre imponerade men knappast accelerationen 0–100 km/h, 42 bullriga sekunder.

Blixt i rutan

För bara veckor sedan fick vi ett telefonsamtal från en läsare som saknade serier i tidningen. Dags för Blixt Gordon att återinta Teknikens Värld?

Maxad Mini

Fråga Uppmärksamma läsare förser oss titt som tätt med bilder föreställande skumma bilar på hemliga testuppdrag. 1969 fick vi denna tagen mitt i Umeå (!) som exponerar ”den nya stora hund­kojan”. Austin Maxi  kom att presenteras på försommaren och följde tidens puls med sin halvkombikaross – en trend startad 1966 av en fransk bil. Vilken?

Svar: Renault 16

Ökenrävens skräck

Flyg och krig hade fortfarande sin givna plats i tidningen. Här i form av en illustration av Kittyhawk III, en brittisk version av Curtiss P40, som var aktiv i jakten på den tyska generalfältmarsalken Rommel och hans Afrikakår.

Gentlemannen

Joakim Bonnier var nu 39 år och han kunde blicka tillbaka på en 13-årig Formel 1-karriär. Det hade blivit ett par hyfsade säsonger men Hollands Grand Prix 1959 kom att bli hans enda seger. De närmaste åren handlade det mest om tillfälliga inhopp i någon privatanmäld Lotus eller i sin egen McLaren M7C. 

Men Jo, som han kallade sig internationellt, hade även en framgångsrik sportvagnssatsning och det var den som var i fokus fram till dödskraschen på Le Mans 1972. I den schweziska byn Gland hade han då redan börjat sin karriär som sportbilskonstruktör som skulle ta vid efter den bakom ratten.

Artikeln är från