Foto: Patrik Lindgren

Klassiska polisbilar: Plymouth Valiant, Porsche 911 och Volvo Amazon

Valle, Volvo eller 911 – den som blev jagad av polisen i början av 70-talet visste aldrig vad han skulle hålla undan för.

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Polisen höll sig i början av 70-talet med en högst blandad vagnpark. De tre bilarna vi har fått låna av polismuseet visar på en skön blandning. Stor jänkare, svensk husmanskost och tysk sportbil.

Själv styr jag tveklöst först stegen mot ... nej, inte till 911:an, utan till den rättrådiga 

Plymouth Valiant. För mig är en Valiant "das Polisbil", den mest ikoniska polisbilen av alla. Det började 1961 då importören Saab-ANA ställde en modell av den första generationen Valiant till Rikspolisstyrelsens förfogande. Den blev populär i distrikten, och undra på det. En stark sexa, gott om utrymmen och en imposant uppsyn med dubbla strålkastare och en stort "dollargrin".

Chrysler-koncernens "slant-six" var känd som i princip outslitlig. Smeknamnet kommer sig av att den monterades med 30 graders lutning. Detta för att få plats med grenröret under första Valiant-generationens låga motorhuv. Valiant fanns också med en 3,7 liters sexa och V8 på som mest 360 kubiktum, 5,9 liter. Foto: Patrik Lindgren

Men det var först med den andra generationen Valiant från 1963 som polisen och Valiant blev ett par. 1964 var ingenjör Verner Båvendal ute på en tur i den då nya Valiant-modellen. Båvendal arbetade med Saab-ANA:s försäljning till myndigheter och statliga verk. Som av en händelse var en bekant till Båvendal, en polisman, med i bilen. Polismannen imponerades av Valianten och råkade nämna att den nog skulle bli en bra polisbil. Båvendal tog sin bekant på orden och fick raskt fram en polisutrustad testbil som lånades ut till Rikspolisstyrelsen som turligt nog höll på med en stor upphandling.

Foto: Patrik Lindgren
Foto: Patrik Lindgren

Resten är historia. Polisen jämförde Valiant mot Opel Kapitän och Ford Zephyr men det var Plymouth Valiant som gick vinnande ur jämförelsen. 1965 lades en order på 68 Plymouth Valiant. En viktig order inte bara för importören Saab-ANA, utan också för polisen. Polisen hade nämligen 1965 blivit en statlig institution. Dessförinnan hade polisen varit kommunal, och vad man körde var upp till varje kommun att bestämma. Variationen var stor. Vanligast var Volvo, men radiobil var ingen självklarhet. Så sent som 1961 hade Åmåls polisdistrikt bara cyklar att tillgå när de ryckte ut. Var det bråttom fick de ringa efter taxi. Men med förstatligandet 1965 blev polisbilarna i landet systematiskt målade i en svart-vit dekor med POLIS skrivit i ett enhetligt typsnitt. Den polismodell som satte prägel på polisens första vagnpark var just Plymouth Valiant.

Totalt köpte polisen in 1 200 Valiant-bilar under det följande decenniet, och den vi provkör, en Valiant från 1974, lär vara en av de sista. Den raka sexan på 3,2 liter och 109 hästkrafter spinner mjukt. Motorn är Chryslers "slant-six", den snedställda – 30 graders lutning – sexan som suttit i Valiant sedan starten 1960. Då framhöll Chrysler att lutningen gav lägre tyngdpunkt och gjorde att huven kunde placeras lägre, vilket var mer aerodynamiskt och ansågs snyggare.

LÄS MER: Utrustade polisbilar säljs på auktion

Versionen på 3,2 liter tillverkades 1970-1974. Med de stora fönsterytorna och automatlåda är Valiant lätt att hantera. Museets exemplar är dessutom i ett ovanligt fint skick. Det glappar förvånansvärt lite, och karossen gungar gnisselfritt och komfortabelt på grusvägen. Rejäla däck hjälper till med fjädringsarbetet. Det enda som gnager är Saab-stolarna. Den svenska polisens inköpare dömde ut den amerikanska originalsoffan, och i stället monterade importören Saab-ANA separata framstolar från Saab. Visst är de bekvämare, men det andas inte Amerika.

"Jag vill ha en Valiant" Glenn har noterat sina preferenser i rapportblocket. Foto: Patrik Lindgren

Mätarställningen står på 8 200 mil. Ärliga mil tror Bengt Svensson som håller ett vakande öga över bilsamlingen på polismuseet.

– Den har nog inte snurrat. Vår Valiant togs ur tjänst 1979, efter bara fem år. Den hade då gått som patrullbil på Norrmalm i Stockholm och jag tror inte det blev så många mil, berättar Bengt Svensson.

Storleken var till nytta i många situationer.

– Den var bekväm och lätt att få in personer i. Ibland behövde man "flytta på vissa saker", exempelvis jagade bilar vid en biljakt, och med en rejäl amerikanare kunde man knuffa bort hinder. Den var väldigt populär ute i landet, säger Bengt Svensson.

Totalt sålde Volvo 750 Amazon till den svenska polisen. De svartvita tjänstebilarna måste ha fått goda vitsord, för på det följde beställningar från polismyndigheter i Norge, Danmark, Finland, Holland, Grekland, Peru, Nigeria, Storbritannien och Chile. Foto: Patrik Lindgren

Men Valiant var inte först med svart-vit kostym. 1958 hade statspolisen köpt in elva Amazon Sport och målat dem svart-vita. Folkhumorn döpte de svartvita polisbilarna till "fjällkor". Kostymen fick många kopior i de kommunala poliskårerna, och den statliga polisorganisationen fortsatte också köpa in Volvo Amazon.

Foto: Patrik Lindgren
Foto: Patrik Lindgren

Fram till 1970 blev det hela 740 Amazon, av alla slag. I herrgårdsvagnar kunde hundpatruller rycka ut, tvådörrars Amazoner som vår provkörningsbil användes av trafikpolisen. Den vi har lånat ut från museet är från 1970. Den rullade 10 000 mil i Helsingborg innan museet tog över. Jämfört med Valiant är det klasskillnad. Amazonen känns trång till skillnad från den spatiösa amerikanaren. Men framför allt var det nog automatlådan som gjorde att Valiant var den populäraste bilmodellen bland poliser. Amazon-lådan växlas med de typiska, långa slagen vilket inte känns helt och hållet utryckningsvänligt. Men B20-motorn går lika tyst som Valiants sexa, i alla fall när den slipper ansträngas. Volvo-fyran hade ett namn om sig att vara oförstörbar, ett inte oförtjänt rykte. Den mäktade med 20 000-30 000 mil utan ingrepp, i en tid när motorbyte var legio vid pass 10 000 mil för många andra tillverkare. Bengt Svensson har ett gott öga till Amazon-designen.

– Egentligen gillar jag ju gamla amerikanska bilar mer, det är de som jag har i mitt eget hobbygarage. Men jag måste säga att formerna på Amazon är väldigt fina, lagom runda och proportionerliga, säger Bengt Svensson.

Det ser ut som om polismännen har packat för en jorden runt-resa. Brandsläckare, yxa, spade, förbandslåda – en vanlig dag på jobbet! Foto: Patrik Lindgren

Utrustningen i Volvon är gedigen och fyller upp nästan hela bagageutrymmet. Här finns saker som anstår en gammeldags järnhandel, allt från polisiära detaljer som handklovar till reservdelar för medtrafikanter i nöd. Och yxa, spade, brandsläckare, förbandslåda, spårmarkeringsutrustning, varningsfacklor och måttband. Ingen dag verkar ha varit den andra lik. I dörrfickorna finns de berömda polisspadarna som vid behov satte stopp för fortkörare.

LÄS MER: Historien om Volvo Amazon

Ett ganska omfattande ombyggnadsarbete skedde innan polisbilarna gick i tjänst. Kommunikationsradio monterades, liksom siren och sökarljus och roterande, orange varningsljus – från början kallat "varningsfyr". När det begav sig på 60-talet skulle det fasta röda ljuset användas vid utryckning och det roterande orange varningsljuset bara när bilen stod still. Men det hände nog att utryckande polis tog egna beslut om den saken. 1970 blev de blå utryckningsljusen standard.

Toppfarten på 210 km/h gjorden att 911 var snabbare än nästan alla andra bilar på vägarna unde det sena 60-talet. Foto: Patrik Lindgren

Elinstallationen är omfattande och skulle förmodligen ge en bilelektriker migrän vid felsökning, om det inte vore för den extrempedagogiska uppmärkningen. Varje kabel, varje säkring, varje brytare är uppmärkt på ett i det närmaste militäriskt vis. Dörrsidorna är omarbetade till oigenkännlighet med ett stort antal fickor och hållare. Det är tydligt att det handlar om ett arbetsfordon.

Mindre arbetspräglad är den Porsche 911 vi får provköra i dag. En tysk sportbil, byggd för snabba Autobahntransporter. 125 hästkrafter i en boxersexa på 2,2 liter låter i dag inte så mycket, men för 50 år sedan ingav fartresurserna respekt.

– De poliser som skulle köra Porsche-bilarna fick gå en särskild kurs i höghastighetskörning. Liknande kurser togs fram när vi fick Saab 99 turbo, då gick vi turbokurs, minns Bengt Svensson.

Foto: Patrik Lindgren
Foto: Patrik Lindgren

Jobbet att patrullera med en Porsche längs E4:an och E6:an var ett prestigeuppdrag. Epoken med de exklusiva sportbilarna – i dag en politisk omöjlighet – började 1965. Då köpte polisen tre Porsche 912, den fyrcylindriga versionen som hade samma motor som Porsche 356. Bilarna placerades i Stockholm, Göteborg och Malmö och tanken var att de skulle användas för trafikövervakning. Med tanke på att det då fanns hela tolv mil motorväg i hela Sverige drar vi slutsatsen att det antingen var ont om snabba bilar eller gott om pengar. När tillverkningen av 912 lades ned fortsatte polisen att köpa Porsche 911 T. Fram till 1974 hann man avverka 23 Porschar, 13 st 912 och 10 st 911. Så var också trafikproblematiken dödligt allvarlig. I mitten av 60-talet dog det årligen 1 300 personer i trafiken. Fem gånger fler än i dag. Ändå uppgick befolkningen till bara till 7,7 miljoner personer.

PROV: Porsche 911 Carrera 2,7 RS Touring

Som så många andra renrasiga sportvagnar är denna Porsche 911 T lite kinkig när den ska purras. Medan Amazon och Valiant var lättväckta – bara att vrida om nyckeln och köra iväg – går 911:an ojämnt och ryckigt. Men en stund senare har den fått upp motorvärmen en aning. Då går och låter den som en riktig Porsche, en luftkyld boxermotor låter som inget annat. När den var ny 1970 kostade 911 T 37 280 kronor "på gatan". En ansenlig summa jämfört med en Volvo 144 som kostade 20 150 kronor. Men den gav polisen en övertag när det kom till biljakter. Toppfarten skrevs till 210 km/h och den släpar bara på runt tio kilo per hästkraft.

På polismuseets gård omsluts bilarna av ett kraftigt kaffeos. I det vita huset ligger ett kafferosteri. Foto: Patrik Lindgren

Men det måste ha varit begränsande att aldrig kunna ta med sig en gripen. Hade det inte varit smartare att köpa in Jaguar XJ6 eller en BMW 2800 med samma pris och samma toppfart och med plats för tre infångade bovar i baksätet?

Plymouth Valiant (1974)

Pris: Ursprungligt pris (1974): 17 200 kr. Uppskattat pris (2017): 100 000 kr.

Motor: Bensin. 6-cylindrig längsmonterad radmotor, stötstänger, 2 ventiler per cylinder. 1 förgasare. Cylindervolym 3 245 cm3. Max effekt 109 hk vid 4 400 r/min, max vridmoment 150 Nm vid 1 600 r/min.

Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 3-växlad automatlåda.

Hjul: Fälg 5,5 tum, däck 175/R14.

Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 282, längd 505, bredd 183, höjd 138, spårvidd f/b 150/141. Tjänstevikt 1 660, maxlast 260. Tank 61 liter.

Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h ca 15 s. Toppfart ca 155 km/h.

Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,5 l/mil.

Volvo Amazon B20 2-dörrar (1970)

Pris: Ursprungligt pris (1970): 17 200 kr. Uppskattat pris (2017): 70 000 kr.

Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, stötstänger, 2 ventiler per cylinder. 1 förgasare. Cylindervolym 1 986 cm3. Max effekt 82 hk vid 4 700 r/­min, max vridmoment 157 Nm vid 2 300 r/­min.

Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell låda.

Hjul: Fälg 4,0 tum, däck 165/R15.

Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 260, längd 445, bredd 164, höjd 147, spårvidd f/b 131/131. Tjänstevikt 1 160, maxlast 440. Tank 45 liter.

Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 14,2 s. Toppfart 160 km/h.

Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,0 l/mil.

Porsche 911 T (1970)

Pris: Ursprungligt pris (1970): 37 280 kr. Uppskattat pris (2017): 1 000 000 kr.

Motor: Bensin. 6-cylindrig boxermotor, 2 överliggande kamaxlar, 2 ventiler per cylinder. 2 förgasare. Cylindervolym 2 195 cm3. Max effekt 125 hk vid 5 800 r/­min, max vridmoment 177 Nm vid 4 200 r/­min.

Kraftöverföring: Motorn bak, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell låda.

Hjul: Fälg 5,5 tum, däck 165/R15.

Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 227, längd 420, bredd 161, höjd 132, spårvidd f/b 137/134. Tjänstevikt 1 150, maxlast i. u. Tank 62 liter.

Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 8,0 s. Toppfart 208 km/h.

Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,3 l/mil.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!