Audi A2

Provkörning av Audi A2

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Basfakta

MOTOR: A2 1,4: Tvärställd 4-cyl radmotor med 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder. Kompression 10,5. Borrning/slag 76,5/75,6 mm, volym 1390 cm3. Max effekt 75 hk (55 kW) vid 5000 r/min. Max vridmoment 126 Nm vid 3800 r/min.

A2 1,4 TDI: 3-cyl med 1 överliggande kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Turbo. Borrning/slag 79,5/95,5 mm, volym 1422 cm3. Kompression 19,5. Max effekt 75 hk (55 kW) vid 4000 r/min. Max vridmoment 195 Nm vid 2200 r/min.

KRAFTÖVERFÖRING: Motorn fram, framhjulsdrift. 5-växlad låda.

KAROSS: Aluminiumkaross monterad på en ram av aluminium.

FJÄDRING/HJULSTÄLL: Fram fjäderben (McPherson) med triangellänkar. Bak torsionsaxel.

STYRNING: Kuggstång med elektrohydraulisk servo. Vändcirkel 10,5 m.

BROMSAR: Skivor fram och trummor bak. Låsningsfritt system med elektronisk bromskraftfördelning samt passiva och aktiva antisladdsystem i form elektronisk differentialspärr (EDL), antispinn (ASR) och elektroniskt stabilitetsprogram (ESP).

HJUL/DÄCK: Fälgbredd 5,5 tum. Däck 175/60 R 15.

MÅTT/VIKT (cm/kg): Axelavstånd 241, längd 383, bredd 167, höjd 155, spårvidd fram/bak 146/143. Tjänstevikt 970, maxlast 410. TDI: Tjänstevikt 1065, maxlast 435. Tanken rymmer 34 l.

PRESTANDA (fabriksuppgift): A2 1,4: Toppfart 173 km/h. Acceleration 0-100 km/h 12,0 s. Förbrukning landsväg 0,47, stad 0,82, blandad körning 0,6 l/mil.

A2 1,4 TDI: Toppfart 173 km/h. Acceleration 0-100 km/h 12,3 s. Förbrukning landsväg 0,35 stad 0,56, blandad körning 0,43 l/mil.

Lättsinnet väger tungt

Fast om sanningen ska fram är det fortfarande mera stålplåt än aluminium i superlätta Audi A2.

PRIS: 163900 kr. TDI + ca 15000 kr.

Audi A2 är bilen som vill övertyga om storlekens betydelse, fast inte på det vanliga tjatiga sättet. Här ligger prestigen tvärtom i det lilla formatet. Liten och lätt men ingen lågprisprodukt, lockar med komfort och bra driftekonomi, ringa servicebehov och hög säkerhet.

Mest av allt vill den få oss att betala bra för den prestige som ligger i att köra en miljövänlig bil med en myckenhet så kallad spjutspetsteknik.

Liten men naggande god, kort sagt. Det är så Audi vill att A2 ska uppfattas. Att det finns lika små bilar som bara kostar hälften hör inte hit. Audi fnyser åt jämförelser med Hyundai Atos eller Kia Pride. Ska det över huvud nämnas några konkurrenter i samma mening är det möjligen Mercedes A-klass.

Idén är snarlik: hög, kort och dyr samt listigt packad med rolig teknik. Men just i den här klassen är det lättare för Audi att besegra Mercedes än att klå två koreaner. A2 vinner teknikduellen på sin unika lättbyggprincip, på betydligt bättre köregenskaper och på att Audi helt radikalt har slagit igen motorhuven för gott.

DEN GAMLA KLYSCHAN "under huven döljer sig" har för en gångs skull full täckning. Motorn, vare sig det nu är en fyrcylindrig som går på bensin eller en trecylindrig turbo avsedd för diesel, kan du möjligen studera när verkstaden i samband med service monterar av huven. Och detta sker bara var 3000:e mil eller rent av var 5000:e om du kör diesel. Alternativt vartannat år.

I vardagslag öppnas bara en liten lucka i nosen där du kan kolla motor- och bromsolja samt kylarvätska och fylla på spolarvätska.

Fördelarna med evigt stängd huv är att det blir både renare och tystare, dessutom billigare i tillverkning. 

Audi har tillverkat aluminiumbilar under nästan hela 90-talet, men den stora Audi A8 görs i starkt begränsad serie, omkring 15000 per år. A2 väntas däremot komma upp i ca 60000 bilar per år och i Sverige beräknas efterfrågan till kanske 1000 exemplar årligen. Med tanke på hur många villiga trendsetters det finns för närvarande kan Audi hugga till rejält med priset och det har man också gjort: 163 900 kronor är nämligen precis vad Audi A3, en sorts finare VW Golf, kostar. A2 däremot motsvarar storleksmässigt en VW Polo eller Skoda Fabia (96900 kr).

Större delen av karossen - dock är framflyglarna av plast - utgörs av aluminiumplåtar som med hjälp av en ny gjutmetod fästs vid en aluminiumram. Det är alltså ingen självbärande kaross som på nästan alla andra bilar.

Bilen blir med den här byggmetoden omkring 100 kg lättare än en motsvarande konventionell bil och kan dessutom dimensioneras mer exakt så att styvhet respektive eftergivlighet går att bygga in på de ställen där det är mest motiverat.

KÖRMÄSSIGT UPPLEVDE JAG A2 som ovanligt följsam på kurviga vägar och fri från knirr och knarr i karossen. Kvalitetskänslan i inredningen är som vanligt i Audi nästan insmickrande i sin soliditet. Däremot var vindbruset på motorväg oacceptabelt högt i två av de tre exemplar jag provkörde.

Styrningen är elektrohydraulisk och fungerar suveränt och bara vid några få tillfällen lyckades jag provocera antisladdsystemet ESP att träda i funktion. Detta är standard precis som i Mercedes A-klass, skillnaden är att i A2 stör det inte.

BILEN ÄR HÖG men har ändå låg tyngdpunkt och karaktären är snarast sportig trots att effekten är beskedliga 75 hästkrafter i både bensin- och dieselversionerna. Några häftigare versioner med fler hästkrafter eller fyrhjulsdrivning är för övrigt inte att vänta. Allt detta finns redan i A3-programmet och man aktar sig för att nagga på den nya bilens mödosamt uppbyggda image som lättviktare och miljövän.

För en liten bil har A2 ovanligt bra sittkomfort. Om de som åker i framsätet utnyttjar möjligheten att höja stolarna så att de därmed kan sitta längre fram skapas också tillräckligt benutrymme i baksätet. Där är golvet lägre än i framsätet, så passagerarna bak slipper sitta med obekvämt vinklade knän. För övrigt kan de bakre stolarna lyftas ur bilen.

"Hålen" i golvet bak kan fyllas ut med en förvaringslåda (extra utrustning) som också gör att halvstora barn lättare når ner.

Takutrymmet räcker bra till både i fram- och baksäte, trots att den sluttande taklinjen à la Renault Clio gör att det ser trångt ut. A2 har hittills endast presenterats som fyrsitsig med baksätet delat 50/50, men en femsitsig version är i vardande. Det gäller bara att fixa det där med mitthuvudskyddet och det extra trepunktsbältet. 

Passagerarens krockkudde kan kopplas bort med hjälp av tändningsnyckeln för montering av barnstol. 

Utrustningen i övrigt omfattar bland annat främre sidokrockkuddar, elhissar fram, lättmetallhjul, möjlighet att justera ratten både horisontellt och vertikalt, elspeglar och yttertemperaturmätare.

Bland tillbehören märks automatsk klimatanläggning och en stor sollucka helt i glas. A2 har ingen bakrutetorkare, däremot en ganska kraftig bakspoiler som bland annat har till uppgift att hålla den krafigt sluttande bakrutan fri från väta och smuts.

Så småningom kommer en ännu dyrare så kallad trelitersversion med extra lätta material. Tills vidare kan kunden välja mellan bensin- eller dieselmotor, båda på 1,4 liter och 75 hk.

Den mest uppseendeväckande skillnaden är att dieseln är endast trecylindrig. Trots detta väger den nästan 100 kg mer än bensinversionen, bland annat beroende på att växellåda och drivaxlar har förstärkts för att orka med dieselns kraftigare vridmoment: 195 Nm redan vid 2200 r/min. Dieseln är några tiondelar långsammare till 100 km/h men dess villighet på låga varv (turbo) gör att den i praktiken känns piggare åtminstone i tätortstrafik. Toppfarten är precis samma, 173 km/h.

Dieselmotorns miljövänlighet är ett ständigt föremål för diskussion, inte minst därför att den släpper ut större mängd sotpartiklar än bensinmotorn. Men när det gäller förbrukningen är A2 TDI onekligen suverän med 0,43 l/mil i blandad körning (fabrikens uppgift).

TDI är ännu inte prissatt i Sverige, men räkna med omkring 15000 mer än för bensinversionen. Denna är placerad i miljöklass 1 och därmed skattebefriad de första fem åren. 

A2 ÄR UTAN TVIVEL den intressantaste och tekniskt mest avancerade av alla dagens småbilar, därtill den bekvämaste och den som är mest kul att köra.

Utöver det saftiga priset är det två saker jag reagerar mot: nickande gång vid körning rakt fram (fenomenet uppträder även på bra belägggning) och breda sluttande vindrutestolpar som effektivt hindrar sikten snett framåt.

Fjädringen kanske går att få fason på, en usla sikten är värre. Lite skönt känns det att även perfektionisterna på Audi går bet ibland.

Framför allt har de ännu inte lyckats bygga någon aluminiumbil.

A2 består till endast 30 procent av aluminium, räknat i kilogram. Resten är koppar, glas, plast, gummi, vätskor - och så det dominerande materialet förstås: 33,4 procent vanlig hederlig stålplåt!

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!