BMW R 1200 GS

Provkörning av BMW R 1200 GS

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Basfakta

Motor/växellåda

Tvåcylindrig boxer, insprutning. Cylindervolym 1170 cm3. Max effekt 100 hk vid 7000 r/min, max vridmoment 115 Nm vid 5500 r/min. Sexväxlad låda.

Bromsar

Dubbla skivor fram, enkel bak. ABS.

Mått/vikt (cm/kg)

Hjulbas 152, längd 221, bredd 91,5, höjd 87. Vikt olastad, full tank 225. Max tillåten vikt 425. Tanken rymmer 20 l.

Fartresurser

Acceleration 0-100 km/tim 3,4 sek, toppfart 208 km/tim. 

Bränsleförbrukning

Bränsleförbrukning vid 90 km/tim 0,43 l/mil.

 

Öken och racer

Tvärs över kontinenter eller på vindlande asfaltvägar, BMW:s senaste allroundhoj verkar trivas med alla underlag.

Det känns som om de alltid har funnits där, BMW:s äventyrshojar som har fraktat ensamvargar tusentals varv runt jorden.

Blunda och tänk djungel, öken, svinbrant grusväg i Anderna och så en motorcykel. Nog är det en vit BMW, fullsmetad med dekaler och en bucklig skyddsbåge runt de två cylindrarna som sticker ut från boxermotorn du ser. Eller också står BMW:n lutad mot ett ensamt träd på någon afrikansk savann och bredvid sitter en skäggig man vid sitt tält och värmande brasa. Så romantiskt det bara kan bli!

Själv sitter jag vid en oändlig grusväg i skuggan av nya R 1200 GS, tredje generationen av BMW:s milslukande allvädershoj, och tar en klunk vatten. Det är torrt och varmt i Sydafrika.

Nog är det en reslig hoj jag har bakom ryggen, det märks om inte annat av skuggan som breder ut sig runt om mig. 86 centimeter är sadelhöjden i nuvarande läge men det är lätt att sänka sadeln två centimeter. Passar det ändå inte går det att extrautrusta hojen med höj- eller sänkningsats för sadeln, ingen ska behöva gnälla på långresan.

Jag lägger ner vattenflaskan och en överflödig tröja i ena packboxen. Packboxarna är extrautrustning men även om de är dyra så är de ett måste. Helst ska man ha alla tre, toppboxen också. Boxarna är tillverkade i aluminium och ser riktigt bruksiga ut, okej, inte lika bruksiga som de helt fyrkantiga aluminiumlådor som globetrottern har på sin GS men nästan. Med ett enkelt handgrepp kan de snygga väskorna göras större, smidigt!

Efter att ha svingat benet över sadeln och nästan sparkat bort GPS-utrustningen som sticker upp längst bak på hojen sitter jag som i en fåtölj. Den breda, lagom stoppade sadeln tar väl hand om häcken och gör att man inte lider speciellt efter några dagar i sadeln.

Motorn brummar med sitt karaktäristiska ljud och ett snabbt vrid på gasrullen gör att hojen drar åt höger precis som på alla boxerhojar.

En drygt metern lång varan springer över vägen, jagad av en stor rovfågel. Fågeln landar några meter framför mig och bevakar mig hungrigt. Våra blickar möts innan han breder ut sina vingar och jagar vidare - det går en iskall kår längs min rygg, jag lägger i ettan och flyr.

Det spåriga underlaget sliter i styret och de landsvägsanpassade däcken känns inte helt tillförlitliga i hög fart på grus, men det gör å andra sidan BMW R 1200 GS. Sällan har jag kört en så trygg hoj på grusväg. Den långa hjulbasen gör att ingenting kommer som en överraskning och fjädringen som visserligen är ganska fast sväljer ändå groparna.

Till saken hör också den upprätta körställningen som ger föraren bra kontroll över motorcykeln i alla lägen. Förutom att det är effektivt av rent körtekniska skäl att sitta lika upprätt som på en motocross så är det också bekvämt. Att ligga över tanken med huvudet i 90-gradersvinkel som på en sporthoj är effektivt på racerbanan men tröttande och inte att rekommendera om du ska köra jorden runt. 

Den stora vindrutan är justerbar i flera lägen och tar effektivt bort det mesta av fartvinden. Vindskyddade och elvärmda handtag är också bekvämt, det blir kallt även i öknen och framför allt till och från jobbet i Stockholm på vintern.

Navigatorn säger åt mig att ta höger vid en korsande asfaltväg. Jag accelererar snabbt upp till marschfart, det är bra tryck i maskinen. Ett hundra hästkrafter låter kanske inte så mycket men det finns mycket effekt redan vid lågt varvtal och vridmomentet är mustigt: 

Motorn ger över 100 Nm redan vid drygt 3000 r/min, vilket gör att några av de sex växlarna känns överflödiga. Femmans växel funkar lika fint genom byarna i femti som när jag närmar mig 200 km/h.

Den asfalterade, helt öde landsvägen är bred och fin och slingrar sig fram över böljande kullar av sten och torrt gult gräs.

Det låter inte speciellt äventyrligt men så kommer knappast de flesta BMW R 1200 GS att uppleva särskilt mycket äventyr heller. 

Precis som med stora terrängbilar lär inte många av dessa hojar någonsin lämna asfalten och därför kan jag glädja spekulanterna med att det här är en motorcykel som gör sig minst lika bra på riksväg 45 eller Bogesundsvägen som i Mongoliets högland.

BMW R 1200 GS är en fröjd att styra när vägen kroknar och det gör den. Ödslig död stäpp ersätts med frodig kanjon och vägen slingrar längs med bäckfåran i botten. Motorcykeln är så lättkörd att de flesta av oss kör betydligt fortare med R 1200 GS än sittandes i fosterställning på en racerhoj. Gropar mitt i kurvan är inga problem och förtroendet växer.

En rörelse i ögonvrån och jag för instinktivt fingrarna till bromshandtaget. Ögonblicket senare hoppar en liten apa ut framför mig och jag nyper åt bromshandtaget så mycket det bara går.

De låsningsfria bromsarna på R 1200 GS tuggar asfalten i stället för att låsa hjulen och i stället för att lägga omkull motorcykeln där i kurvan behåller jag kontrollen. Apan skriker till och visar tänderna innan den försvinner upp för den lodräta bergväggen, lika fort som den kom ner.

En ny balansaxel i motorn tar effektivt bort stor del av vibrationerna men efter fyra timmars hållande i styret pirrar det ändå i fingrarna och jag bestämmer mig för en rast, det är ändå dags att tanka. Tanken rymmer 20 liter, fullt tillräckligt för de flesta men det är ganska lite ute i bushen och jag har ingen reservdunk med mig.

Coca-Colan på macken smakar som hemma i Sverige men det säljs fler strutsägg utanför och jag kunde lika gärna vara på väg till jobbet om det inte vore för att jag har 2000 mil dit. Å andra sidan skulle jag gärna fortsätta hela vägen hem, om någon motorcykel är väl lämpad för uppgiften så är det nog den här.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!