Mini John Cooper Works känns igen på nya stötfångare fram och bak.

Provkörning av Mini John Cooper Works

Mini fortsätter att låta John Cooper Works-namnet pryda de starkaste modellerna och nu är det verkligen med betoning på starkt. Med BMW-teknik, 231 hästkrafter och 320 newtonmeter är nya Mini John Cooper Works den starkaste och snabbaste Minin hittills.

Det låter nästan som klipp ur ett pressmeddelande från BMW. ”Dubbel-vanos”, ”TwinPower-turbo” och ”fyrcylindrig 2,0-litersmotor”. Begrepp vi har kommit att förknippa med BMW under de senaste åren. Men nu handlar det om en Mini.

Det händer stora saker med BMW:s framgångsrika småbilsmärke Mini just nu. Nya generationen Mini som lanserades i fjol ser förvisso ut ungefär som Mini-bilarna alltid har gjort och visst finns den typiska Mini-karaktären kvar i bilarna, men bakom kulisserna har det hänt mycket.

BMW har smart nog låtit utveckla den nya UKL-plattformen som inte bara går att använda till framhjulsdrivna 2-serie Active och Gran Tourer utan även alla nya Mini-modeller som kommer under den närmaste femårsperioden. Stora pengar kommer alltså att sparas eftersom man kan bygga många bilar på samma plattform i motsats till förr då Mini-bilarna stod på egen teknik.

Extra ”greppig” ratt med röda kontrastsömmar är standard. Head up-display modell plastskiva kostar extra.

Senast ut i raden av alla UKL-bilar är Mini John Cooper Works som är den starkaste hittills. BMW och Mini äger rättigheterna till det i racingsammanhang legendariska namnet John Cooper och använder det för att sälja Mini-bilar med mer effekt. Nu innebär JCW-stämpeln att Minin har 231 hästkrafter och 320 newtonmeter.

Det låter som alldeles på tok för mycket effekt för en liten, framhjulsdriven bil. Men det fungerar. Dels tack vare den nya konstruktionen som ger mognare köregenskaper än tidigare, dels tack vare flera hjälpsystem. Antisladdsystem finns förstås, men även hastighetsberoende styrservo, elektronisk diffbroms och adaptiv fjädring finns för att hjälpa till. Det senare är ett tillval som kostar extra och låter oss förare välja mellan två hårdhetslägen på de magnetiska stötdämparna.

Takspoilern, stötfångaren och avgaspiporna avslöjar JCW-modellen bakifrån.

Sammantaget ger det en förvånansvärt lugn bil. Körs den bara med en aning vett innanför pannbenet så går den tyst och mjukt. Motorn har en väldigt stark botten som tillsammans med automatlådan ger ett lättkört temperament. Men den kan ställa om. Med ett stort vred som löper runt hela växelspakskulissen kan man välja mellan Eco, Normal och Sport. I det senare läget vässas gasrespons, avgasljud, styrning och dämparnas hårdhet (på bilar med Dynamic Damper Control). Ställd i Sport-läget ber JCW-minin om att köras hårt. Gaspedalen blir nervöst känslig och styrningen tung. Läget fungerar bra på snirkliga bergsvägar i utkanten av vårblommiga Florens men inne i stadskärnan är det snudd på odrägligt.

Vid lugn körning är tvålitersmotorn tyst, den måste varvas hårt för att göra väsen av sig. Ett annat sätt att få mer avgasljud är att ställa bilen i Sport-läget. Då öppnas en klaff i avgassystemet som tillåter avgaspoffar vid gasuppsläpp men det låter också som att högtalarna inne i bilen aktiveras. Det är som att avgasljudet flyttar fram och det låter misstänkt mycket från högtalarna i dörrsidorna. Ingenstans i pressmaterialet går det dock att läsa om något ”aktivt ljud” som de nya BMW M-bilarna kryddas med. Jag tröttnar snabbt på sportljudet och går tillbaka till normalläget där ljudet är naturligare.

Röda sömmar, kolfiberliknande paneler och sportratt särskiljer JCW-modellen.

Det går att köra alldeles för fort med Mini JCW på de florentinska landsvägarna och jag skyller på motorn. Det krävs så lite gaspådrag för att bygga upp hög fart, och det märks knappt. Det höga vridmomentet gör att man inte behöver ge mycket gas alls och ändå är man raskt uppe i 100+. När kurvorna kommer tackar man för att nya Mini-generationen har så utvecklade framhjulsupphängningar. Instyrningen är blixtsnabb och framhjulen behåller sitt grepp om asfalten genom hela ingången i kurvan och drar sig sedan ut nästan utan spinn. Först när ingångsfarten är för hög börjar framhjulen ploga försiktigt framåt.

Vid provkörningstillfället finns bara bilar med automatlåda tillgängliga. Den sexväxlade automaten sviker aldrig men nog hade det varit roligt att prova den manuella lådan med lika många växlar. Minis manuella växellådor har alltid varit små under av exakthet och känsla och numera har de ju dessutom automatisk varvtalsjustering vid växling. Den manuella lådan är toppen i Mini One, Cooper och Cooper S och borde ju inte vara sämre i John Cooper Works. Men den saken får vi be att återkomma om.

Med ett stort vred kan man välja mellan tre körlägen – Sport, Medium och Green.

För en fulländad busbilsupplevelse önskar vi ett uns mer känsla i styrningen och bättre bromspedalskänsla. Styrningen är direkt men ger inte den omedelbara vägkontakt som tidigare Mini-styrningar och bromspedalen verkar inte alls vara anpassad för fartökningen. Bromsverkan kommer väldigt långt ned och det är svårt att få till en jämn, hård inbromsning.

John Cooper Works-versionen är det sista beviset på att Mini har vuxit upp. De normal­motoriserade Mini-bilarna av senaste generation är bekväma och praktiska som aldrig förr och när till och med värstingversionen är en bil man skulle kunna långpendla med till vardags säger det något om vart BMW har tagit Mini-märket. Bilarna håller högre kvalitet, är snabbare och mer praktiska än någonsin. Men har det skett på bekostnad av busbilscharmen?

Mini John Cooper Works

Pris

286 000 kronor, säljs nu.

 

Motor

Bensin. Tvärställd 4-cyl radmotor med 2 överliggande kamaxlar. Kamkedja. 4 ventiler per cylinder. Turbo. Kompression 10,2:1. Borrning/slag 82,0/94,6 mm, cylindervolym 1 998 cm3. Max effekt 231 hk (170 kW) mellan 5 200-6 000 r/­min, max vridmoment 320 Nm mellan 1 250-4 800 r/­min.

 

Kraftöverföring

Motor fram, framhjulsdrift. 6-växlad manuell låda, alt. 6-växlad automatlåda.

 

Fjädring/hjulställ

Skruvfjädring, krängningshämmare fram och bak. Fram fjäderben med undre triangellänk. Bak multilänkaxel med två tvärställda länkarmar.

 

Styrning

Elmotordriven servo. Vändcirkel 10,8 meter.

 

Bromsar

Skivor fram (ventilerade) och bak. Antisladdsystem.

 

Hjul

Lättmetallfälg. Fälgbredd 7 tum, däck 205/45 R17.

 

Mått/vikt (cm/kg)

Axelavstånd 250, längd 387, bredd 173, höjd 141, spårvidd f/b 149/149. Markfrigång 14. Tjänstevikt 1 280, maxlast 480, max släpvagnsvikt 0. Tank 44 liter. Bagagevolym (VDA-liter) 211 liter.

 

Fartresurser

Acceleration 0-100 km/h 6,3 (6,1) s, toppfart 246 km/h.

 

Bränsleförbrukning

Stad 0,91, landsväg 0,52, blandad körning 0,67. CO2 155 g/km.

 

Garantier

Nybil 2 år, vagnskada 3 år, rostskydd 12 år.

 

Skatt

1 328 kronor per år.

Rivaler

Audi S1

På pricken lika stark som Mini JCW men fyrhjulsdriven och drygt 100 kg tyngre. Ett rivjärn i strikt och diskret förpackning.

Pris: 309 000 kronor.

 

Renault Clio RS

Foto: Patrik Lindgren

31 hk svagare än Mini JCW men ruskigt underhållande på bana. Finns tyvärr endast med dubbelkopplingslåda.

Pris: 229 900 kronor.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!