Toyota Corolla Verso

Provkörning av Toyota Corolla Verso

Basfakta

Motor 

4-cyl tvärställd radmotor med 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder. Variabla ventiltider. Kompression 10,0. Borrning/slag 79/91,5 mm, volym 1794 cm3. Max effekt 129 hk (95 kW) vid 6 000 r/min. Max vridmoment 170 Nm vid 4 200 r/min.

Kraftöverföring

Motorn fram, framhjulsdrift, 5-växlad manuell eller automat.

Fjädring/hjulställ

Skruvfjädring fram och bak. Fram fjäderben (McPherson), undre triangellänkar och krängningshämmare. Bak torsionsaxel.

Styrning 

Kuggstång, hydraulisk servo. Vänddiameter 11,6 meter.

Bromsar 

Ventilerade skivor fram, trummor bak. ABS och EBD.

Hjul/däck 

Fälgbredd 6,5 tum, däck 205/55 VR 16.

Mått & vikt (cm/kg)

Axelavstånd 275, längd 436, bredd 177, höjd 166 (inkl.rails), spårvidd fram/bak 151/150. Tjänstevikt 1 365-1 430, maxlast ca 500, släpvagnsvikt 1 300. Tankrymd 60 liter.

Fartresurser*

Acceleration 0-100 km/h 10,8 s, toppfart 195 km/h

Formfördel

Andra generationens Corolla Verso är både flexig och snitsig, men motorerna makliga.

Toyota Corolla Verso i den version vi känner den lades ner efter bara tre år i Europa. Bilen höll helt enkelt inte måttet och blev något av en flopp.

Nu kommer Toyota igen, med en från tå till topp helt ny version som designats av en italienare, Elvio D´Aprile, som ska ha "erfarenhet av sportbilsdesign".

Nu är inte Corolla Verso en sportbil utan en liten familjebuss. Fast nog ser den snitsigare och mindre "bussig" ut i linjeföringen än huvudkonkurrenterna Opel Zafira och VW Touran?

I likhet med dessa är nya Corolla Verso sjusitsig och precis som i dem finns knappt plats för en attachéväska i bagageutrymmet när alla platser utnyttjas.

För så här är det: Med fler än fem i familjen är denna biltyp för trång. Och inte köper man väl en bil för 200000 kronor bara för att barnens kompisar ska kunna följa med? Jag skulle aldrig vara så generös.

Platserna längst där bak är trånga i Toyota, i VW och i Opel. Det är ont om både huvud- och fotutrymme och sittställningen är obekväm. Dessutom har man skallen två millimeter från bakrutan och man vill knappast sitta där i händelse av en bakifrån skenande SUV. Men okej då, möjligheten att åka sju personer finns och det är lite imponerande.

Trots att Corolla Verso har sluttande taklinje är takhöjden längst bak inte sämre än i VW Touran. Bäst takhöjd har Opel Zafira, men marginalerna är ganska marginella.

Corolla Verso är tillräckligt bred för att tre vuxna ska komma överens i mellanraden, vars sittplatser är individuellt justerbara i längd och i ryggstödslutning. Det gör bland annat att man inte behöver gnugga axel mot axel.

Ett annat kapitel rör hanteringen, upp- och nedfällningen av säten och stolar. Här är Toyota klart smartast och mest lätthanterlig. Corolla Verso har ett helt plant lastutrymme med alla säten fällda och alla manövrer kan utföras snabbt och utan att det behövs någon större armkraft. Bra jobbat.

Stolarna fram är sköna och inställningsmöjligheterna många. Båda, inte bara förarstolen, är justerbara i höjd. Ratten kan ställas i höjd- och längsled, vilket tillsammans med stolens justeringsmöjligheter gör att alla mellan Taxbens-Märta och Jan Långben kan finna en bra position.

Interiören andas modernitet och högteknologi. Designen är snitsig och materialen känns påkostade. Instrumenten lyses upp i ett turkosfärgat sken, eller "vattengrönt" som Toyota kallar det. Finessen benämns Optitron-system och ja, det ser modernt och snyggt ut.

Många prylfack och burkhållare finns och är ett måste i en MPV. 

Toyota har säkert sneglat både en och tre gånger på vad andra tillverkare haft för sig. Bland annat på Renault, som tidigare varit ledare i lilla MPV-klassen och som snart kommer igen med en sjusitsig Grand Scénic.

I Corolla Verso sitter växelspaken på panelen och motorn startas och stoppas med en knapp. "Nyckeln" är ett kort som i Renault.

Tillval finns det gott om, navigationssystem exempelvis. Då får man på köpet en kamera i bilens front och via navigationsdisplayen visar den vad som händer ca 20 meter åt vardera hållet i 25 graders vinkel. Bra när man ska smyga ut från något skymt ställe. Även baktill finns en kamera som underlättar backmanövrer. Omkring 30000 kronor ska finesserna kosta. 

En annan dyr men kul pryl är dvd-spelare med skärmar i nackskydden. Kostnad ca 22000 kronor. Snälla pappa. Köp!

I övrigt är standardutrustningen omfattande: Aktivt antisladdsystem med antispinnfunktion, ABS-bromsar med panikbromsassistans och EBD (elektronisk bromskraftfördelning), regnsensor, krockkudde på båda platser fram, sidokrockkuddar fram, krockgardiner fram och bak samt knäkrockkudde för föraren. Dessutom bältessträckare med begränsare fram, whiplashskydd i framstolar och ISOFIX-fästen. Luftkonditionering är standard i 1,6-versionen och automatisk klimatanläggning i 1,8-liters- modellen. Ljudanläggning med cd-spelare finns också, liksom färddator.

Den modell Toyota räknar med ska bli bästsäljare drivs av en 1,8-liters fyra med variabla ventiltider och 129 hk. Med Businesspaketet, som är standard, ska den kosta 214900 kronor. 1,6-versionen på 110 hk kommer att kosta 199900 utan Businesspaket, så redan här har man alltså bestämt sig för vilken modell man vill sälja.

Både 1,6 och 1,8 har onödigt breda och låga och dyra hjul, dimensionen 205/55 VR 16 hör mer en sportig bil till. 

Provkörningen är förlagd till Sevilla längst ner i Spanien och asfalten är betydligt mer finkornig än asfalten vi har i Sverige. Därför upplevs bilen som mycket tyst och känns välisolerad när det gäller väg-, vind- och motorljud. Skillnaden i ljudnivå på svenska vägar brukar vara påtaglig, vi får se.

Fjädring och dämpning är ganska hård men inte stötig. Chassit är riktigt bra och bilen kränger mycket måttligt vid hårdkörning i kurvorna. Balansen mellan över- och understyrning känns neutral vilket är ett önskvärt beteende för en MPV. Även styrningen känns väl avstämd.

Största besvikelsen gäller den fullständigt karaktärslösa 1,8-litersmotorn. Den går visserligen mjukt och tvekar inte att dra från 1500 r/min på femmans växel men känns märkligt tam. Det finns ingen udd någonstans i varvtalsregistret.

Av 1,6:an förväntar jag mig något liknande - fast svagare - men blir förvånad. Den mindre motorn har mer karaktär och jag kan inte känna att den skulle ha 19 hk lägre effekt, vilket kan förklaras av att 1,6 har sitt maximala vridmoment (150 Nm) vid 3800 r/min medan 1,8 har sin peak (170 Nm) vid höga 4200 r/min.

Växellådan är heller inte den smidigaste japanska jag kört. Flera gånger hakade sig spaken vid nedväxling från femman till fyran i båda de bilar jag körde. 

Medan gnällvästen ändå är på: Hur kan man tillverka en bil, som ofta kan förmodas stå på stormarknadsparkeringar, utan att utrusta karossen med skyddslister? Inga fram, inga bak, inga på sidorna, ingenting - förutom blank stöt- och lättrepad lack. Inte ens bakre stötfångarens ovansida har något skydd. Första hockeytrunken som dras ut kommer att repa den skimrande metallicen. Puckat!

I det stora hela står sig ändå bilen mycket bra i jämförelse med Zafira och Touran. Corolla har mycket hög utrustningsnivå och smartare lösningar, vilket gör att det höga priset trots allt inte framstår som så saftigt.

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!