En ny kartläggning av källorna och spridningsvägarna för mikroplaster visar att trafiken är den största boven i dramat. Dock är trafiken inte kostnadseffektivast vad gäller minskningen av mikroplaster.

På uppdrag av Stockholms stad, som ska ta fram en handlingsplan mot mikroplasternas utbredning, har IVL Svenska Miljöinstitutet kartlagt mikroplasternas källor, omfång och spridningsvägar, till främst vattendrag, i landets huvudstad.

Kartläggningen har kommit fram till att trafiken, via däck- och vägslitage, är den största källan till spridandet av mikroplasterna. Totalt handlar det årligen om mellan 555 och 570 ton mikroplaster från däck och vägar, enbart i Stockholm. Däckslitaget är den klart största källan med 540 ton medan vägslitaget står för mellan 15 och 30 ton årligen.

– Studien bekräftar vad vi sett tidigare, att trafiken är en stor källa till mikroplaster. Det behövs flera insatser, både åtgärder vid källorna men också att vi begränsar spridningen av mikroplast genom att skapa barriärer till skydd för miljön, som till exempel att införa reningssteg där detta saknas i dag, säger Mikael Olshammar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Trafiken är alltså största boven i dramat mikroplaster som sprids i naturen. Näst största källa är konstgräsplaner som med sina granulat årligen sprider 50-60 ton mikroplaster i Stockholm. Tredje största källan är hushållstvätt som står för mellan 1,2 och 96 ton per år.
Även nedskräpning på allmänna ytor och byggprocesser ses som stora källor till mikroplaster, även om man inte kan fastställa kvantiteten av dessa.

Spridning av mikroplaster via nedskräpning är det område som är mest kostnadseffektivt att vidta genomförbara åtgärder.

– Vi vet att mikroplaster kan komma från sönderdelning och nedbrytning av större plastskräp. Det positiva är att det finns många sätt att minska skräpet i vår omgivning. Ett sätt är att tydliggöra ansvar och samarbeta över förvaltningar, öka antalet papperskorgar och se till att de töms ofta så att inte skräpet blåser iväg eller plockas upp av fåglar. Ett annat sätt att motverka uppkomsten av skräp är att försöka minska konsumtionen av produkter som ofta hamnar i miljön som till exempel engångsartiklar, säger Anna Fråne som är avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Mikroplaster är mycket långlivade så riskerna för påverkan i miljön är stor. Därför är det relevant att genomföra åtgärder trots att vi inte alltid vet källornas exakta storlek, säger hon.

Avloppsvatten, avloppsslam, dagvatten, snöhantering, nedfall från luft och även sandsopning är de dominerande spridningsvägarna för mikroplaster.
IVL Svenska Miljöinstitutet föreslår till Stockholms stad ett åtgärdspaket med utökad tillsyn, styrning genom upphandling, kommunikationsaktiviteter samt tekniska lösningar.

Visa kommentarer
NUVARANDE Trafiken största källan till mikroplaster
NÄSTA Nya Volvo V60 Cross Country – film från världspremiären